Kina - en kuliss?
Det är svårt att förstå och därmed bedöma
Kinas ekonomi. Stora kulturella skillnader i agerande och värderingar
gör att vi ofta går bet. Samtidigt finns en osäkerhet om huruvida det
går att lita på den statistik vi får tillgång till.
Det vi dock vet med säkerhet är att det är ett land med en mycket stor befolkning men där medelklassen utgör bara en del. Å andra sidan ökar nu medelklassen i snabb takt och därmed förhoppningarna om förhöjd levnadsstandard. Denna utveckling skapar såväl möjligheter som risker.
Trots Kinas geografiska storlek finns bara en tidszon i Kina. Ekonomiskt är det, däremot, stora skillnader. Östra Kina, med Peking och Shanghai i spetsen, står inför utmaningen att gå från att vara ett industrisamhälle till att bli en konsumtionsdriven ekonomi, medan västra Kina fortfarande är outvecklat och fattigt.
I mitten av Kina ligger Chongqing och Chengdu, två städer med 29 respektive 14 miljoner invånare, som nu växer i rekordfart. Tillväxten var hela 13 procent 2012. Kina har golv för hur låg tillväxten får vara. I Chongqing är golvet 12 procent i år, vilket kan jämföras med 7,5 procent för Shanghai och riket i genomsnitt.
Samtidigt är inkomsten per person i Chongqing bara drygt hälften av den i Shanghai, medan minimilönen är 35 procent lägre. Å andra sidan är kvadratmeterpriset för ett hus 8 000 yuan i Chongqing, mot 28 000 yuan i Shanghai. Förutsättningarna för hög tillväxt i städer en bit från östkusten är därmed fortsatt goda. Det dröjer innan de slår i tillväxttaket, och viljan är stark till att uppnå samma levnadsstandard som städerna vid östkusten har.
Det regerande kommunistpartiets ambition är också att konsumtionen ska bli en starkare motor i ekonomin. Ett mål är att disponibelinkomsten ska fördubblas från 2010 till 2020. Löneökningar på närmare 10 procent är standard på många håll, vilket i sig ger möjlighet till högre konsumtion. E-handeln ökar i rekordfart, vilket kan vara ett skäl till att konsumtionstalen underskattas. I fjol handlade 210 miljoner personer återkommande på nätet, och antalet växer snabbt.
Befolkningen i Kina är respektingivande 1,3 miljarder människor. Varje år utexamineras 6 miljoner universitetsstudenter. Ska alla individer höja sin levnadsstandard lär det hålla uppe tillväxten ett bra tag till. Löner som stiger så snabbt är, å andra sidan, en utmaning för företagens vinstutveckling, eftersom priserna inte kan höjas i samma takt.
Baksidan av den snabba utvecklingen är miljö och hälsa. Oron för den hälsovådliga miljön är utbredd. Trycket ökar därmed på myndigheterna att göra något. På sikt kan det bli svårt att få internationella företag att flytta till städer där luften är alltför dålig. Det kan också bli svårt att locka välutbildade familjer.
Andra utmaningar är den omfattande korruptionen. Partiet är starkt, och många gynnas av systemet. Det är dock slående hur mycket marknadsekonomin styr även partiets agerande. Stora delar av affärsverksamheten sker genom ledningen i respektive region och stad. Den största utmaningen för partiet blir därmed sannolikt att även på sikt öka levnadsstandarden lagom snabbt så att folket hålls lagom nöjt.
Mycket av det man ser när man reser runt är snyggt och modernt, i flera avseenden betydligt bättre än i Europa. Men det är inte utan att man får känslan av en kuliss – som den vi ser i TV på julafton i Musse Pigg på camping. Frågorna hänger sig kvar: Vad finns bakom kulissen, vad är det vi inte förstår och därmed missar?
Det vi dock vet med säkerhet är att det är ett land med en mycket stor befolkning men där medelklassen utgör bara en del. Å andra sidan ökar nu medelklassen i snabb takt och därmed förhoppningarna om förhöjd levnadsstandard. Denna utveckling skapar såväl möjligheter som risker.
Trots Kinas geografiska storlek finns bara en tidszon i Kina. Ekonomiskt är det, däremot, stora skillnader. Östra Kina, med Peking och Shanghai i spetsen, står inför utmaningen att gå från att vara ett industrisamhälle till att bli en konsumtionsdriven ekonomi, medan västra Kina fortfarande är outvecklat och fattigt.
I mitten av Kina ligger Chongqing och Chengdu, två städer med 29 respektive 14 miljoner invånare, som nu växer i rekordfart. Tillväxten var hela 13 procent 2012. Kina har golv för hur låg tillväxten får vara. I Chongqing är golvet 12 procent i år, vilket kan jämföras med 7,5 procent för Shanghai och riket i genomsnitt.
Samtidigt är inkomsten per person i Chongqing bara drygt hälften av den i Shanghai, medan minimilönen är 35 procent lägre. Å andra sidan är kvadratmeterpriset för ett hus 8 000 yuan i Chongqing, mot 28 000 yuan i Shanghai. Förutsättningarna för hög tillväxt i städer en bit från östkusten är därmed fortsatt goda. Det dröjer innan de slår i tillväxttaket, och viljan är stark till att uppnå samma levnadsstandard som städerna vid östkusten har.
Det regerande kommunistpartiets ambition är också att konsumtionen ska bli en starkare motor i ekonomin. Ett mål är att disponibelinkomsten ska fördubblas från 2010 till 2020. Löneökningar på närmare 10 procent är standard på många håll, vilket i sig ger möjlighet till högre konsumtion. E-handeln ökar i rekordfart, vilket kan vara ett skäl till att konsumtionstalen underskattas. I fjol handlade 210 miljoner personer återkommande på nätet, och antalet växer snabbt.
Befolkningen i Kina är respektingivande 1,3 miljarder människor. Varje år utexamineras 6 miljoner universitetsstudenter. Ska alla individer höja sin levnadsstandard lär det hålla uppe tillväxten ett bra tag till. Löner som stiger så snabbt är, å andra sidan, en utmaning för företagens vinstutveckling, eftersom priserna inte kan höjas i samma takt.
Baksidan av den snabba utvecklingen är miljö och hälsa. Oron för den hälsovådliga miljön är utbredd. Trycket ökar därmed på myndigheterna att göra något. På sikt kan det bli svårt att få internationella företag att flytta till städer där luften är alltför dålig. Det kan också bli svårt att locka välutbildade familjer.
Andra utmaningar är den omfattande korruptionen. Partiet är starkt, och många gynnas av systemet. Det är dock slående hur mycket marknadsekonomin styr även partiets agerande. Stora delar av affärsverksamheten sker genom ledningen i respektive region och stad. Den största utmaningen för partiet blir därmed sannolikt att även på sikt öka levnadsstandarden lagom snabbt så att folket hålls lagom nöjt.
Mycket av det man ser när man reser runt är snyggt och modernt, i flera avseenden betydligt bättre än i Europa. Men det är inte utan att man får känslan av en kuliss – som den vi ser i TV på julafton i Musse Pigg på camping. Frågorna hänger sig kvar: Vad finns bakom kulissen, vad är det vi inte förstår och därmed missar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar