Liten förlust i XACT Bear X2 & vibbar om fortsatt uppgång

Då börsen var på nytt ATH så chansade med att köpa 112 st XACT Bear X2 fredag 13/2 till kursen 90,05 kr/st. Jag gick ur positionen 8 dagar senare, dvs. 20/2 till kursen 88,85 kr/st. Detta gav en förlust på ca 2% eller 200 kr. Jag överlevde alltså detta med hälsan och plånboken i behåll.

Idag stängde börsen på nytt ATH igen. Men denna gång är jag mindre säker på att det är en bra ide att ta position i nedgång då trenden verkar vara fortsatt uppåt trots hög värdering.

Imorse på tunnelbanan på väg till skolan ser jag först denna tweet av Anders Haskel vilket direkt får mig att tänka och känna "varning, varning för hög värdering av börserna". Senare läser jag en krönika av Anders Haglund på tradingportalen. 2 Anders och 2 effekter på mig. Den första får mig att vilja agera försiktigt på börsen, den andra Anders får mig att se möjlighet till fortsatt förnäm avkastning på börsen.

Denna tweet av Anders Haskel och alla möjliga varningar för börsen från diverse "experter", "bloggare" och "småsparare" påminner mig om att toppen på en börsbubbla och den efterföljande kraschen sällan kommer när folk sitter likvida, är rädda och försiktiga med sina pengar. Börsbubblans topp brukar komma när "alla" är positiva och har köpt och sitter fullinvesterade och bara väntar på tjäna mer snabba pengar.

Kort efter Anders Haskels tweet ser jag denna rubriken av Anders Haglund:
Analys: OMXS30 har fått nya köpsignaler

De argument Anders Haglund lägger fram för fortsatt börsuppgång är:

• Bra rapportperiod
• Fortsatt expansiv penningpolitik från centralbanker
• Att börsen traditionellt är stark i början av året
• Lågt oljepris
• Starkare US Dollar

Sen går Anders in på psykologi runt börsbubblor, efter att ha konstaterat att en bubbla kan hålla på att utvecklas, så skriver han att alla seriösa varningar om övervärdering av börsen slår fel i början så att de som lyssnar på varningarna förlorar pengar genom att missa den fortsatta börsuppgången. När sedan pessimisterna svängt om för att investera sin pengar och de har blivit optimister, då närmar sig toppen på börsen. Alternativt att en tidning som aldrig skriver om börsen på sin förstasida skriver i stora rubriker att man bara måste äga aktier. 

För den som vill fördjupa sig mer så har jag i blogginlägget bara nämnt en liten del av allt vettigt Anders Haglund skrivit i sin bedömning av marknaden just nu. Klicka på länken ovan för läsa artikeln. Dessutom såg jag ikväll en artikel där Erik Hansén, Marknadsanalytiker på IG, uttalar sig om börsläget. Han liksom Anders Haglund ser tendens till fortsatt uppgång, men Erik tar upp att risker ändå finns för att börsyran kommer av sig. Läs artikeln här.

Liten position i Bear X2 och jämförelse mellan år 2000 & 2015

I fredags då börsen stängde på nytt ATH så valde jag att köpa på mig XACT Bear X2 för 10 000 kr. Då jag är ovan så ville jag inte ta någon större post. Jag håller på letar efter placeringar som skulle funka vid ett börsfall på 1-2 år. Inte för att jag tror att det är nån direkt brådska, men så småningom borde det komma en krasch.

XACT Bear X2 är i riktningen "kort" vilket betyder att det som en hävstångsprodukt fungerar så att på längre sikt så minskar avkastningen på grund av volatiliteten. Så vid situationen 1-2 års börsfall så skulle vinsten på grund av svängningarna bli mindre än vad man skulle önska. En ETF med hävstång likt XACT Bear X2 är därför kortsiktig position som innehas några dagar ungefär.

Angående börsen framöver så är jag inte alls övertygad om att det blir någon börskrasch i det korta, däremot tror jag på en rekyl nedåt de närmaste dagarna. Varför jag är lite skeptisk till att det skulle bli en börskrasch i år beror på låg ränta och lågt oljepris. Nedan går jag igenom lite om skillnaderna i värderingen av börsen nu 2015 och vid IT-bubblan år 2000.

En del säger att börsen är "dyr" andra säger att den är bara är "lite högre värderad" än det historiska genomsnittet. Bloggaren 4020 jämför i ett blogginlägg från tidigare idag värderingen på vissa aktier nu 2015 med deras värdering vid IT-bubblan år 2000.

Så här ser värderingen ut nu för de bolag som var lågt värderade år 2000:

Såhär ser värderingen ut nu för de några dyra bolag år 2000:

Dessa jämförelser som bloggaren 4020 gör är intressanta. Men situationen nu och då är olika på flera sätt. Nu är börsen som helhet högre värderad jämfört med år 2000 då speciellt IT-bolag var extremt högt värderade medans andra bolag kunde vara betydligt lägre värderade. Nu är dessutom reporäntan på -0,1% jämfört med 3-4% år 2000.

Reporäntan 1994-2015:

Inflationen 1831-2014:

Marknadsräntor 3 månader - 10 år:

Hur påverkar reporäntan, inflationen och riskkompensation värderingen av aktier? Jo det har att göra med hur stor ränta man räknar med som "riskfri ränta". När man kör en avkastningsvärdering på en aktie, s.k. Discounted Cashflow (DCF) så räknar man med en kalkyränta som består av "riskfri ränta" + "inflation" + "riskkompensation".

Beräkning av hypotetisk kalkylränta år 2000: Säg att riskfria räntan vore likt reporäntan år 2000 typ 3,5% och inflationen var enligt riksbankens mål 2% och att placerar som köper aktier istället för spara på bankkonto, räntefond eller obligationsfond vill ha en kompensation för ökade risken på 3%. Detta ger kalkylräntan 3,5% + 2% + 3% = 8,5%.

Beräkning av hypotetisk kalkylränta år 2015: Reporäntan är nu -0,1% och inflationen var i december 2014, före sänkningen av reporäntan -0,3%. Vi antar en kanske för hög inflation på 1% (riksbankens mål är 2%; tvivlar på 2% uppnås inom överskådlig tid). Med samma kompensation för risktagande på 3% blir kalkylräntan -0,1% + 1% + 3% = 3,9%.

Skillnaden mellan ovanstående 2 ofullständiga exempel är 81,5/61,6 =  ca 0,321 = 32,1%. Så med ovanstående antagande skulle värdet öka över 30% med en sänkning av kalkylräntan från 8,5% till 3,9%.

För den som vill räkna skillnaden mellan en kalkylränta på 8,5% och 3,9% så är det bara att köra på, man kan räkna på tex ett index eller på en aktie. Det man behöver veta är utdelningens utveckling vilket vi inte vet säkert utan det då blir prognoser. Men oavsett om man vet utdelningen eller inte, så kan man vid prognos/statistik jämföra skillnaden i värdet på en kalkylränta på 3,9% eller 8,5%.

Jag googlade på olika nyckelord och hittade en kalkylator för beräkning av värde för utdelning vid olika kalkylräntor. Nu tog jag inte med initial investering utan bara utdelning. Kalkylatorn räknar i dollar.  Resultatet ska bara visa att det blir väldigt skillnad på vilken kalkylränta man räknar med. Enligt vad jag läst så räknas det nu med en riskfri ränta på 3,5%, vilket tyder på att man inte räknar med 0% ränta framöver. Detta samtidigt som 10 åriga marknadsräntan är på ca 0,5%.

Slutsats: Om man börjar räkna på 0-0,5% riskfri ränta istället för 3,5% så ska värderingen av aktier upp alternativt att börsen inte längre kan anses "dyr".