3 Historik och aktörer
3 Historik och aktörer
Det är viktigt att du som aktieplacerare känner till något om aktiemarknadens bakgrund. Vi ger därför en kort historik i avsnittet nedan.
3.1 OM Stockholmbörsen
I januari 1998 bildades OM Stockholmsbörsen genom ett samgående mellan derivatbörsen OM Stockholm AB och Stockholms Fondbörs AB. Stockholms Fondbörs bildades 1863 och OM började under 1985 organisera börs- och clearingverksamhet för optioner avseende svenska aktier. Med tiden har alternativa marknadsplatser för aktiehandel växt fram.
3.1.1 Under Finansinspektionens tillsyn
OM Stockholmsbörsen som vanligen kallas Stockholmsbörsen eller bara Börsen, står under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen är en statlig myndighet som övervakar företagen på försäkrings-, kredit- och värdepappersmarknaderna. Inspektionens övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd.
3.2 Kraftiga värdestegringar och ökad handel
Historiskt har aktieplaceringar avkastningsmässigt utklassat räntesparande, vilket visat sig inte minst på senare årtionden. Aktiekurserna på den svenska aktiemarknaden har nu stigit extremt kraftigt flera årtionden i rad. Såväl åttio- som nittiotalet representerar mycket goda aktieår. Samtidigt formligen exploderade omsättningen på den svenska aktiemarknaden under nittiotalet. (Med omsättning menas här värdet av de aktier som bytt ägare.) Under 1990 var den sammanlagda omsättningen på Börsen drygt 100 miljarder kronor. Tio år senare, 1999, var omsättningen strax över 2 600 miljarder kronor. Under dessa tio år har omsättningshastigheten på börsen samtidigt ökat från 15 procent till hela 94 procent.
En omsättningshastighet på 94 procent innebär att genomsnittsaktien bytte ägare i en takt av nästan en gång per år. När det gäller enskilda bolag varierar dock omsättningen mycket kraftigt. I dag kan omsättningen i vissa bolag vara så hög att genomsnittsaktien i dessa byter ägare flera gånger på ett år. I andra bolag kan omsättningen i stället vara mycket låg, så låg att det tar flera år för genomsnittsaktien att byta ägare en enda gång.
3.3 Ökad medvetenhet och förbättrad informationstillgänglighet
Det finns flera orsaker till det ökade intresset för aktiesparande. Allmänhetens medvetenhet om de historiska skillnaderna i avkastning mellan olika sparformer har ökat markant genom åren. Budskap från intresseorganisationer som Aktiespararna och Aktiefrämjandet samt aktiemarknadens aktörer som till exempel banker, fondförvaltare och fondkommissionärsfirmor har bidragit till detta. Även medias ökade bevakning av aktiemarknaden har haft ett finger med i spelet. I takt med det ökade medvetandet om de stora avkastningsskillnaderna har allt fler ökat den andel av sparandet som placeras i aktier. Bakgrunden till det enormt ökade aktieintresset är således i mångt och mycket allmänhetens önskan att förbättra den egna privatekonomin.
Genom åren har det dessutom blivit avsevärt enklare att få del av information om företagen och aktiemarknaden. För bara tio år sedan var det betydligt svårare för en vanlig småsparare att få tag i relevant information som kunde ligga till grund för investeringsbeslut. I dag bidrar inte minst Internet till att även småsparare snabbt kan få tillgång till värdefull "pinfärsk" information. Den ökade tillgängligheten innebär större rättvisa då den gör att det i dag är svårare för någon enskild att få del av information före resten av marknaden.
3.4 Svenska aktier populära investeringsprojekt
En annan faktor som ökat omsättningen på börsen är det kraftigt ökade intresset från utlandet att äga svenska aktier. Inte minst i USA har svenska aktier varit populära investeringsobjekt. Utländska investeringar i svenska börsföretag har formligen exploderat sedan 80-talet, något som bidragit till både ökad omsättning och stigande börskurser.
Det utländska ägandet i svenska börsföretag har ökat enormt, milt uttryckt, sedan 80-talet. I dag ligger ungefär en tredjedel av det svenska börsvärdet i utländska händer och utgör den enskilt största ägarkategorin på Börsen. Därefter kommer de svenska hushållen, som är näst största kategorin ägare. På tredje plats kommer försäkringsbolag som sedan följs av aktiefonder. Givetvis äger hushållen aktier även via andra kategorier, till exempel aktiefonderna, men det är ändå en anmärkningsvärt stor andel av börsföretagen som ägs av utländska intressen.
3.5 Aktörer
En mängd olika aktörer verkar på och kring aktiemarknaden. Analytiker sysselsätter sig med att värdera företag för att hitta under- och överprissatta aktier. De ger sedan sina arbetsgivares kunder rekommendationer att köpa eller sälja de aktier de analyserar. Det finns analytiker på bland annat bankerna, fondkommissionärsfirmorna, ekonomitidningar och andra mediaföretag. Även fondbolagen har givetvis sina egna analytiker. På banker och fondkommissionärsfirmor finns det sedan mäklare som tar emot och utför köp- och säljorder från aktieplacerare. I dag finns det även en rad Internetmäklarfirmor som erbjuder sina kunder att lägga sina köp- och säljorder via Internet.
De företag som agerar rådgivare åt företag som söker sig till aktiemarknaden eller redan noterade företag som på nytt ansöker om kapital via nyemission kallas corporate finance-företag. Banker och fondkommissionärsfirmor sysslar mycket med corporate finance och har som regel speciella avdelningar för sådan verksamhet.
3.5.1 Flera syften med notering
De bolag som finns noterade på aktiemarknaden har en gång sökt sig dit i samband med att de lånat pengar från allmänheten och institutioner. Dock noteras ibland ett nytt företag utan att det lånar pengar. Det kan då röra sig om att företagets huvudägare säljer delar av eller hela sitt ägande. Förutom att aktiemarknaden fungerar som en slags väg för företagen att enkelt och billigt låna pengar så ger den också de noterade företagen publicitet. För många av dem är denna publicitet viktig för den dagliga affärsverksamheten.
Ett ytterligare syfte för ett företag att vara noterat kan vara för att underlätta köp av andra företag. Ett noterat företag kan mycket enklare betala köp av andra företag med aktier i det egna bolaget än vad företag som inte är noterade kan. Det beror på att betalningsvalutan – aktier i det egna företaget – går att sälja vidare på aktiemarknaden.
3.5.2 Professionella förvaltare
Fondbolagen, vilka förvaltar andras pengar i olika typer av fonder, ägs inte sällan av banker och fondkommissionärsfirmor. Bankerna och fondkommissionärsfirmorna erbjuder också själva personlig förvaltning till företag, institutioner och privatpersoner.
Efter de senaste årtiondenas kraftiga börsuppgång och ökade informationstillgänglighet är det i dag många privatpersoner som lägger ned mycket tid på att köpa och sälja aktier. Deras konkurrenter i kampen om de allra bästa avkastningsmöjligheterna är de professionella förvaltarna på banker, fondkommissionärsfirmor, fonder och andra institutioner.
Slut på avsnitt 3
Det är viktigt att du som aktieplacerare känner till något om aktiemarknadens bakgrund. Vi ger därför en kort historik i avsnittet nedan.
3.1 OM Stockholmbörsen
I januari 1998 bildades OM Stockholmsbörsen genom ett samgående mellan derivatbörsen OM Stockholm AB och Stockholms Fondbörs AB. Stockholms Fondbörs bildades 1863 och OM började under 1985 organisera börs- och clearingverksamhet för optioner avseende svenska aktier. Med tiden har alternativa marknadsplatser för aktiehandel växt fram.
3.1.1 Under Finansinspektionens tillsyn
OM Stockholmsbörsen som vanligen kallas Stockholmsbörsen eller bara Börsen, står under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen är en statlig myndighet som övervakar företagen på försäkrings-, kredit- och värdepappersmarknaderna. Inspektionens övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd.
3.2 Kraftiga värdestegringar och ökad handel
Historiskt har aktieplaceringar avkastningsmässigt utklassat räntesparande, vilket visat sig inte minst på senare årtionden. Aktiekurserna på den svenska aktiemarknaden har nu stigit extremt kraftigt flera årtionden i rad. Såväl åttio- som nittiotalet representerar mycket goda aktieår. Samtidigt formligen exploderade omsättningen på den svenska aktiemarknaden under nittiotalet. (Med omsättning menas här värdet av de aktier som bytt ägare.) Under 1990 var den sammanlagda omsättningen på Börsen drygt 100 miljarder kronor. Tio år senare, 1999, var omsättningen strax över 2 600 miljarder kronor. Under dessa tio år har omsättningshastigheten på börsen samtidigt ökat från 15 procent till hela 94 procent.
En omsättningshastighet på 94 procent innebär att genomsnittsaktien bytte ägare i en takt av nästan en gång per år. När det gäller enskilda bolag varierar dock omsättningen mycket kraftigt. I dag kan omsättningen i vissa bolag vara så hög att genomsnittsaktien i dessa byter ägare flera gånger på ett år. I andra bolag kan omsättningen i stället vara mycket låg, så låg att det tar flera år för genomsnittsaktien att byta ägare en enda gång.
3.3 Ökad medvetenhet och förbättrad informationstillgänglighet
Det finns flera orsaker till det ökade intresset för aktiesparande. Allmänhetens medvetenhet om de historiska skillnaderna i avkastning mellan olika sparformer har ökat markant genom åren. Budskap från intresseorganisationer som Aktiespararna och Aktiefrämjandet samt aktiemarknadens aktörer som till exempel banker, fondförvaltare och fondkommissionärsfirmor har bidragit till detta. Även medias ökade bevakning av aktiemarknaden har haft ett finger med i spelet. I takt med det ökade medvetandet om de stora avkastningsskillnaderna har allt fler ökat den andel av sparandet som placeras i aktier. Bakgrunden till det enormt ökade aktieintresset är således i mångt och mycket allmänhetens önskan att förbättra den egna privatekonomin.
Genom åren har det dessutom blivit avsevärt enklare att få del av information om företagen och aktiemarknaden. För bara tio år sedan var det betydligt svårare för en vanlig småsparare att få tag i relevant information som kunde ligga till grund för investeringsbeslut. I dag bidrar inte minst Internet till att även småsparare snabbt kan få tillgång till värdefull "pinfärsk" information. Den ökade tillgängligheten innebär större rättvisa då den gör att det i dag är svårare för någon enskild att få del av information före resten av marknaden.
3.4 Svenska aktier populära investeringsprojekt
En annan faktor som ökat omsättningen på börsen är det kraftigt ökade intresset från utlandet att äga svenska aktier. Inte minst i USA har svenska aktier varit populära investeringsobjekt. Utländska investeringar i svenska börsföretag har formligen exploderat sedan 80-talet, något som bidragit till både ökad omsättning och stigande börskurser.
Det utländska ägandet i svenska börsföretag har ökat enormt, milt uttryckt, sedan 80-talet. I dag ligger ungefär en tredjedel av det svenska börsvärdet i utländska händer och utgör den enskilt största ägarkategorin på Börsen. Därefter kommer de svenska hushållen, som är näst största kategorin ägare. På tredje plats kommer försäkringsbolag som sedan följs av aktiefonder. Givetvis äger hushållen aktier även via andra kategorier, till exempel aktiefonderna, men det är ändå en anmärkningsvärt stor andel av börsföretagen som ägs av utländska intressen.
3.5 Aktörer
En mängd olika aktörer verkar på och kring aktiemarknaden. Analytiker sysselsätter sig med att värdera företag för att hitta under- och överprissatta aktier. De ger sedan sina arbetsgivares kunder rekommendationer att köpa eller sälja de aktier de analyserar. Det finns analytiker på bland annat bankerna, fondkommissionärsfirmorna, ekonomitidningar och andra mediaföretag. Även fondbolagen har givetvis sina egna analytiker. På banker och fondkommissionärsfirmor finns det sedan mäklare som tar emot och utför köp- och säljorder från aktieplacerare. I dag finns det även en rad Internetmäklarfirmor som erbjuder sina kunder att lägga sina köp- och säljorder via Internet.
De företag som agerar rådgivare åt företag som söker sig till aktiemarknaden eller redan noterade företag som på nytt ansöker om kapital via nyemission kallas corporate finance-företag. Banker och fondkommissionärsfirmor sysslar mycket med corporate finance och har som regel speciella avdelningar för sådan verksamhet.
3.5.1 Flera syften med notering
De bolag som finns noterade på aktiemarknaden har en gång sökt sig dit i samband med att de lånat pengar från allmänheten och institutioner. Dock noteras ibland ett nytt företag utan att det lånar pengar. Det kan då röra sig om att företagets huvudägare säljer delar av eller hela sitt ägande. Förutom att aktiemarknaden fungerar som en slags väg för företagen att enkelt och billigt låna pengar så ger den också de noterade företagen publicitet. För många av dem är denna publicitet viktig för den dagliga affärsverksamheten.
Ett ytterligare syfte för ett företag att vara noterat kan vara för att underlätta köp av andra företag. Ett noterat företag kan mycket enklare betala köp av andra företag med aktier i det egna bolaget än vad företag som inte är noterade kan. Det beror på att betalningsvalutan – aktier i det egna företaget – går att sälja vidare på aktiemarknaden.
3.5.2 Professionella förvaltare
Fondbolagen, vilka förvaltar andras pengar i olika typer av fonder, ägs inte sällan av banker och fondkommissionärsfirmor. Bankerna och fondkommissionärsfirmorna erbjuder också själva personlig förvaltning till företag, institutioner och privatpersoner.
Efter de senaste årtiondenas kraftiga börsuppgång och ökade informationstillgänglighet är det i dag många privatpersoner som lägger ned mycket tid på att köpa och sälja aktier. Deras konkurrenter i kampen om de allra bästa avkastningsmöjligheterna är de professionella förvaltarna på banker, fondkommissionärsfirmor, fonder och andra institutioner.
Slut på avsnitt 3
