onsdag 8 januari 2014

Lite genomgång av Yara som tas in på bevakningslistan

 Jag börjar med en liten titt på senaste presentationen från Yara som finns här, den från 2 december 2013

De skriver i presentationen att Yara produktportfölj utvecklas mot större spridning och ökad lönsamhet,

Hela presentationen andas tillväxt, att efterfrågan överstiger tillgångarna på företagets produkter, och att olika länder kommer att efterfråga Yaras produkter de kommande åren samt att priserna kommer att hållas uppe av efterfrågan.


Yara skriver i presentationen att de vill återbetala 40-45% av vinsten och minst 30% av vinsten går till utdelning, så vad jag förstår går restererande 10-15% av vinsten till aktieåterköp.



Inför 2014 säger man följande



Så kort sagt så andas presentationen tillväxt och fortsatt god vinst då efterfrågan bör hålla prisnivån uppe, åtminstone för produktportföljen som helhet.



Flera bloggare har skrivit om Yara. Det är åtminstone bloggarna "Defensiven", "Spartacus Invest" och "Lundaluppen" som skrivit om Yara 2012-2013.

Jag ser att kursen i Yara idag stängde under vad kursen var när Lundaluppen och Spartacus invest skrev om bolaget 1 dec 2013. Vad som lockar mig med Yara är förutom direktavkastning på ca 5% att Norska kronan fallit med ca 10% mot den svenska kronan och att Yara verkar vara "impopulär", eller lågt värderad.

Jag tänkte gå igenom lite från de tre bloggarnas inlägg och kommentarer kring Yara och sen kort sammanfatta innehållet.


defensiven - Analys av Yara

"Operationella segment
Andel av 2011 års försäljning: 
Upstream     :  39%
produktion av råvaror såsom ammoniak och kväve
Downstream:  50%
vidareförädling till gödsel
Industrial     :  11%
vidareförädling till industriella produkter såsom kolsyreis och sprängmedel"


Historik
Noterades 2004. Svajig vinstutveckling men inga riktigt katastrofala år. Låg stadigt stigande utdelning. 



Tillväxt (bedömning utifrån historik)
Vinsten har exploderat sedan 2002. Sedan 2004 har vinst och försäljning ökat 19 respektive 13% per år.

Värdering (pris 275NOK)
Direktavkastning:        2.5%
Utdelningsandel (5y):   26% av vinst, 52% av fritt kassaflöde


Finansiell ställning
Soliditet:                  58%
Räntetäckningsgrad: 10 (snitt 2007-2011)
Utmärkt soliditet, ganska bra räntetäckningsgrad. 

Lönsamhet
Fem års snitt för ROA (exklusive goodwill) är 14%. Bra lönsamhet.  


Bedömning
...I mina ögon kräver värderingen en årlig tillväxt på ca 5% vilket kan tyckas blygsamt med tanke på den tillväxt Yara haft det senaste decenniet (dock speedat med förvärv motsvarande 50% av capex)...

Sammanfattningsvis:
+ Låg PB och PE, bra ROA, bra finanser, bra tillväxt
- låg utdelning, lågt fritt kassaflöde, svårbedömd moat (åtminstone för mig)"



Vad jag direkt reagerar på nu jämfört med söndag 6 maj då analysen av Yara gjordes av defensiven är att P/E talet sjunkigt till att nu vara drygt 10 kr. Men så är kursen nu lite lägre. Men ännu mer positivt som jag också reagerar på är att Yaras utdelning stigit från 2,5% för några år sedan till att nu för 2013 ha varit 5% ungefär. Så var Yara köpvärd då så är Yara ännu mer köpvärd nu till lägre kurs, med lägre P/E tal och högre direktavkastning.


Spartacus Invest inlägg om yara

Spartacus Invest - Vad är det för skit... går igenom Yaras produkter, hur de utvinns och används samt kollar på Yara som del av den globala marknaden.

"Den i särklass största producenten av ammoniak är Kina med ca 32% av produktionen följt av Indien 9%, Ryssland 8% och USA 6% av den globala produktionen. Tittar vi på enskilda, noterade, bolag så är Yara den främsta enskilda producenten med sina ca 8 milj ton. Totalproduktionen i världen uppgår dock till över 130 milj ton så produktionen är spridd på många olika aktörer. De flesta är lokala aktörer. Få är globalt verksamma. Det är en fragmenterad marknad. Det är detta som Yara också anför som en av sina styrkor i sin förvärvsstrategi, just möjligheten att köpa upp mindre lokala och regionala aktörer och få till samordningsvinster och möjlighet att verka på flera marknader. Nackdelen är att man sitter inte med en naturlig "moat" i sin produktion i form av att man t.ex. är en av ett fåtal som besitter en viss naturtillgång (jämför med kalium och fosfor som kommer från gruvor). Å andra sidan är man heller inte beroende av ett enskilds lands politiska ställningstagande i form av tullavgifter, exportrestriktioner m.m. så myntet har ju två sidor."

Spartacus nämner att EU-lagstiftning skulle kunna sätta käppar i hjulen för Yara inom de EU-länder man verkar inom, och att stater i allmänhet kan "lägga sig i" vilket skulle kunna hindra Yara från att få stora vinster från ev. hög efterfrågan

"Yara har en aggressiv tillväxtspolicy. Målet är att växa med 40% fram till 2016. Huvudstrategin är att genom uppköp av mindre aktörer kunna skapa mervärde genom att kunna slå mynt av sitt globala logistik- och marknadsnät. Uppköp är dock inte enbart positivt. Det finns risker också. Risk för misslyckade, kostsamma, förvärv och att synergier uteblir.

Framtiden får utvisa hur väl bolaget lyckas. Makrotrenden verkar i alla fall vara att vi behöver producera mer mat utan att det egentligen finns mer landområden eller sötvatten att tillgå. Man kan dock enbart slå mynt av makrotrender om man lyckas bibehålla goda vinstmarginaler. Ökad efterfrågan och pris på mat betyder inte att man tjänar mer på att producera mat om produktionskostnaderna stiger lika kraftigt"




i ett annat inlägg svarar Spartacus Invest på varför Yara verkar vara så "billig" att köpa: Spartacus Invest - Yara just nu

Spartacus Invest kommenterar också Yara Q3 2013 i inlägget Yara Q3 2013

Spartacus Invest skriver också om Yara 1 december 2013 i inlägget Yara och lite blandade makroperspektiv där det skrivs lite om Yaras förvärv och olika länder som importerar konstgödsel. Spartacus avslutar inlägget i positiva ordalag med att skriva:
"I Yaras fall ser jag ett finansiellt starkt bolag, som använder sitt intjänade kapital på en blandad mix av utdelningar, aktieåterköp och förvärv och där inga genomgripande förändringar lär ske vad det gäller affärsmodellen. Behovet av konstgödsel lär bestå länge än för att mätta en växande befolkning."

se alla Spartacus invest inlägg som berör Yara på http://www.spartacusinvest.blogspot.se/search/label/Yara 


Vi går över till Lundaluppens två inlägg om Yara.

Det första är Lundaluppen - Analys av Yara där Luppen tar upp att Yara uppfyller alla av hans investeringskriterier förutom "gynnsam ägarbild".

Lundaluppen går igenom Yaras 3 affärsområden och skriver sedan:"
  • P/E-tal: med intjäningsförmågan 30 NOK per aktie är P/E idag knappt 9, OK. 
  • Börsvärdet är 73 miljarder NOK och de räntebärande skulderna är 10 miljarder. Kassa och bank uppgår också de till 10 miljarder, därmed är enterprise value 73 miljarder NOK. EBIT3 är 10,6 miljarder, därmed blir EV/EBIT3 knappt 7, OK
  • Pris/eget kapital: eget kapital per aktie städat för goodwill är 160 NOK per aktie, därmed är pris/ek 1,7, EJ OK."

Det finns en del bra kommentarer till Luppens första inlägg om Yara som detta av Johan T:
"Det här är bara spekulation men för att göra en uppskattning av bolag som säljer råvaror så är det ju ofta viktigt att känna till hur stor produktionskapacitet som är på gång att skapas i resten av världen.
Här har ofta analytiker en fördel mot vanliga sparare då de kan ha koll på samtliga producenters kommande investeringar och beräkna hur mycket större tillgången kommer vara om x-år.

Gissningsvis så finns det en hel del produktionskapacitet på gång, vilket kan ge lägre priser, vilket prisas in i kursen.

En extrem variant av det här kan du se om du tittar på odlad lax, där kan ett företag gå från jättemarginaler till minus på ett år." 

7trappor skriver: 
"Om man ska tro skriverier i internationell press finns det förhoppningar om det sedan några månader pågående "potash war" som drabbat branschen hårt ska vara på väg att ta slut. Risken finns att det blossar upp igen - så en viss oro för framtida marginaler är nog befogad.

Vad gäller användningen av konstgödsel kan jag tipsa om denna artikel:

http://www.telegraph.co.uk/finance/comment/ambroseevans_pritchard/10479872/Dust-to-Dust-a-man-made-Malthusian-crisis.html

Den handlar om rapporten "Dust to dust" som visar på oroande resultat med fallande avkastning på jordar. Den intrikata frågan är om den enorma insatsen av konstgödsel leder till att jordarna på sikt förstörs - är det då "bullish" eller "bearish" för konstgödselmarknaden närmaste årtiondet?

D.v.s. kommer insikten om konstgödselns ev negativa effekter på sikt leda till att konstgödsel förbjuds, högbeskattas eller på annat sätt väljs bort eller kommer man att tvingas sätta in ännu mer konstgödsel för att pressa ut det sista av jorden?

Frågan är ju kanske ännu mer intressant av rena matförsörjningsskäl."

Andree skriver om Yara:
"Det som gör Yara mycket intressant enligt mig är deras satsning på att vara en komplett leverantör av kringprodukter och tjänster. Det gör att det blir mycket bekvämt för en kunderna. Rådgivning vad gäller rätt produkter för de unika omständigheterna för varje geografiskt område. Nyligen inhandlades även ett High-tec "snålbevattningsbolag" av Yara. Jag ser det som ytterligare ett steg mot att kunna erbjuda totallösningar till kunderna.

Det skapar i längden märkeslojalitet och pricing-power."

"Lars" skriver anonymt: 
"Tittade en kvart på Yara. När man ser dessa nyckeltal tycker jag varningsklockorna ringer. Kom och tänka på ett Buffett citat: A horse that can count to ten is a remarkable horse-not a remarkable mathemamatician. Buffett använde uttrycket när han beskrev sina erfarenheter av köpet av Berkshire Hathaways textilfabriker. Själv köper jag inte denna typ av aktier. Jag vill betala för ett verkligt bra bolag. Jag vill inte köpa billigt.
Med vänlig hälsning
Lars"


Sen har vi Lundaluppens andra inlägg - Yara och marginalerna 

Luppen skriver där (inlägget i sin helhet):
"Jag har ägnat några timmar i veckan att läsa på ytterligare om Yara som jag analyserade i söndags. Eftersom bolaget precis som SSAB, där jag haft erfarenheter tidigare, i stor utsträckning köper basvaror (commodities) och säljer basvaror väcks några frågor:
  1. Hur stor andel av Yaras vinster är beroende av basvarornas prisutveckling?
  2. Hur kommer den globala tillgången och efterfrågan utvecklas i framtiden, och därmed hur kommer prisutvecklingen att bli?
Om man tittar på nummer ett är svaret: en övervägande majoritet. Hela det lönsamma upstream bygger på att de producerade basvarornas priser med god marginal överstiger de inköpta basvarorna. Yara kan inte påverka priset mer än indirekt genom att minska sin egen produktion och därmed intäkt. Precis som SSAB sett billigt ut länge baserat på historiska vinster kan Yara stå inför en resa neråt. Eller uppåt.
Vilket leder oss till fråga nummer två: hur kommer global tillgång och efterfrågan på ammoniak och urea att utvecklas i framtiden. Inte en aning är svaret, detta är en ren makrospekulation där jag inte väntar mig kunna överlista någon annan.
Summerar man detta kan Yara antingen vara en riktig pärla som ger en lysande avkastning för dagens pris, eller en riktigt klassisk value trap i sitt tidiga skede. Eftersom jag inte har en aning om vilket och jag inte är en gambler måste jag alltså avstå Yara. Vad tycker du?"
Jag lägger in definitionen av Lundaluppens länk till "valuetrapp":
"A stock that appears to be cheap because the stock has been trading at low multiples of earnings, cash flow or book value for an extended time period. Stock traps attract investors who are looking for a bargain because these stocks are inexpensive. The trap springs when investors buy into the company at low prices and the stock never improves. Trading that occurs at low multiples of earnings, cash flow or book value for long periods of time might indicate that the company or the entire sector is in trouble, and that stock prices may not move higher."
Mina egna slutsatser runt Yara är att det i sanningens namn är lite knepigt att avgöra om bolaget är billigt och en värdeinvestering eller om bolaget är billigt av "goda skäl", som att branschen står inför problem, är osäker eller liknande. 

Spartacus Invest är betydligt mer postitiv till Yara än vad Lundaluppen är. Men Lundaluppen är väl mer försiktig med sina inköp, det handlar ju mycket om vad man är beredd på att ta för risk. Men jag måste upprepa att det är lite knepigt tycker jag utifrån det jag kollat och läst om Yara att avgöra om aktien är köpvärd.

Jag citerar igen Spartacus invest: "I Yaras fall ser jag ett finansiellt starkt bolag, som använder sitt intjänade kapital på en blandad mix av utdelningar, aktieåterköp och förvärv och där inga genomgripande förändringar lär ske vad det gäller affärsmodellen. Behovet av konstgödsel lär bestå länge än för att mätta en växande befolkning."

och Lundaluppens slutsats var: "Summerar man detta kan Yara antingen vara en riktig pärla som ger en lysande avkastning för dagens pris, eller en riktigt klassisk value trap i sitt tidiga skede. Eftersom jag inte har en aning om vilket och jag inte är en gambler måste jag alltså avstå Yara."
Att bolaget var positiva i sin presentation av verksamheten är inget förvånande, då de vill "sälja" in sig själv till investerarna

Jag sätter upp bolaget Yara på bevakningslistan, och ser möjligheterna med 5% direktavkastning, att företaget expanderar genom uppköp samt relativt lågt P/E tal. Men jag ser också riskerna med att bolaget Yara har dålig kontroll över priserna på sin marknad, och att marknaden kan hamna i prispress eller myndighetsregleringar och liknande så det kan finnas "goda skäl" för aktiens låga värdering. Men möjligheten att aktien är "impopulär" snarare "lågt värderad av goda skäl" gör att jag nu sätter upp aktien på bevakningslistan". 

tisdag 7 januari 2014

Uppdatering av "Aktier under bevakning"; Cameco & VRG

Det är 7 januari, och jag uppdaterar bevakningslistan, "Aktier under bevakning", genom att lägga in Cameco och Venue Retail Group

Då det finns en chans att Uran blir råvaran 2014 och Cameco är en jätte och lågpris producent av Uran med hyfsat nedtryckt kurs så lägger jag in Cameco som uranbolaget under bevakning.

VRG kan stå inför en turn-around till stigande lönsamhet framöver efter införda åtgärder som ska stimulera tillväxten.

När jag läser intressanta artiklar om aktier som är kvalitetsbolag eller undervärderade och som jag tror på, speciellt på lång sikt, så har jag tänkt lägga in dessa på denna lista på denna sidan.

Jag vet inte hur mycket motiveringar jag tänkt ta med nu, ibland kommer jag nog länka till artiklarna som fått mig att sätta upp aktierna på denna listan. Eller så kortfattat motivera varför aktien är under bevakning. Jag kommer också länka till egna blogginlägg som visar bakgrunden till att jag satt upp aktien på bevakningslistan.


Bevakningslistan:

Google - har tiodubblats på tio år. Men är nu nära årshögsta. Hoppas på dipp för köpa.
Robert Ahldin tror på Google

Apple - Hade Apple men sålde före uppgången. Kommer köpa om den går ner och blir billigare. Som Fundamentalanalysbloggen skrivit i ett inlägg: "Köp Apple när det är billigt"

Bahnhof - aktien har gått upp kraftigt men är ändå inte övervärderad då vinsten stigit mer än kursen.

Sino Agro Food - ett innehav sen några år. Planerar öka. Hoppas på notering på bättre lista 2014.

Novo Nordisk - ledande med insulin för diabetes. Hög värdering och hög tillväxt. Vill köpa på dipp.

Tethys oil - Har ökat produktionen. Mycket substans bakom värderingen. Lågt P/E med bra tillväxtpotential. Stockpicker har Tethys oil i sin referensportfölj, de anser Tethys undervärderad med en riktkurs på 80 kr.

Lundin Petroleum - största innehavet nu. Hoppas på bra uppdatering från Statoil angående Johan Sverdrup fältet i Norge. Artikel om Lupe av Anders Hägerstrand på Di.se
Danske Bank satt riktkurs 195 på 12 månader

Africa Oil - många analytiker har satt kurser på 80-100 kr på Africa Oil, bolaget samarbetar med Tullow oil som redan haft väldig framgång i Afrika och en hög procent "träffar" i sina borrningar.

Cassandra Oil - hög risk men enorm potential. Brände mig förut, men vill gå in igen till lägre kurser med mindre post åtminstone. Potentialen med ordern på de 180 reaktorerna från Irak lockar.
Cassandra presentation hos Remium 3 dec 2013
Intervju med Anders Olsson, grundare, från 4 dec 2013

Cision - Gunther Mårder tror på 60 kr om några år. Direktavkastning på ca 6%, har innehav, ökar gärna på kraftigare rekyl ner.
Gunther Mårder i Sparpodden om Cision

Deutsche Bank - läste förut mest köpt av miljonärerna på Avanza. Inte solklart bästa banken, men potential för förbättringar. Nackdel att ledningen verkar ganska dålig.

Citigroup - Barron har Citigroup som en av 10 aktier man tror på inför 2014. Blogginlägg om detta

Danske Bank - Cevian har gått in som storägare, de vill höja kursen och sälja av med vinst. Danske bank är billigare än t.ex. swedbank och Svenska banker om man ser till värderingen av eget kapital mm. Se mitt inlägg om Danska Banker och Danske bank och Cevian - Blogginlägg om detta

Tribona - värderad under substansvärde, påstås vara en av de få fastighetsaktierna som inte stigit. Möjligen på väg att bli uppköpt av klövern. Tribona rekades av Di som substansklipp
Gunther Mårder väljer ut Tribona som en av 5 aktier inför 2014

Sandvik - står inför en möjlig Turn-around. Danske bank tror på ca 40% potential upp de kommande 12 månaderna. Se artikeln

SSAB - Med bättre konjunktur kan nog SSAB gå starkt. SSAB är historiskt lågt värderad just nu. Börspodden tror på +5-10 kr snabbt på SSAB under 2014. Se mitt blogginlägg om SSAB

Trigon Agri - Trigon Agri är på flera års lägsta. Eget kapital på ca 6-7 kr per aktie, kurs på 2,45 kr = värdeinvestering. Länge gått med förlust, ska fokusera på kärnverksamheten, nås målet på 20% ROA är aktien ett fynd nu. Plus man sålt av en del av mjölverksamhet till ett pris på 22% högre värde än bokfört värde. Se blogginlägg om Trigon Agri

Cameco - Uran kan explodera 2014. Cameco är en stor spelare och lågprisproducent inom Uran. Enda nackdelen med Cameco är projektet man har i politiskt osäkra Kazakstan. Cameco har utdelning på ca 1.8% f.n. och har 60% belåningsvärde hos avanza och 70% belåningsvärde hos Nordnet, så hävstång kan fås genom t.ex. belåning av Cameco som alternativ till att köpa mindre Uran-producenter. Se mitt blogginlägg om Cameco och uran

Venue Retail group - Avanza skriver: "Beskedet att butikskedjan sänker utdelningen kraftigt och istället satsar på att få ned skuldsättning och expandera butiksnätet ytterligare mottogs inte väl. Vi ser emellertid bättre utsikter för branschen generellt och gillar bolagets tillväxtambitioner."
se också blogginlägget

Plockar in Venue Retail Group på bevakningslistan

Kort om VRG från deras hemsida:

"Två affärsområden, tre kedjor

Verksamheten i Venue Retail Group drivs i de två affärsområdena Accessoarer och Rizzo genom kedjorna Accent och Morris samt Rizzo.

Accent har med sitt erbjudande av accessoarer i volymsegmentet en marknadsledande position i Sverige. Accentbutikerna erbjuder ett brett sortiment väskor, modeaccessoarer och resetillbehör av främst egna varumärken. Vid utgången av räkenskapsåret 2011/2012 fanns totalt 46 Accentbutiker i Sverige.

Morris verkar i volymsegmentet som den största aktören inom väskor, modeaccessoarer och resetillbehör på den norska marknaden med en hög andel externa varumärken. Det totala antalet Morris butiker uppgick till 58 vid utgången av räkenskapsåret 2011/2012.

Rizzo är koncernens ledande nischaktör inom det övre pris- och kvalitetssegmentet inom skor och accessoarer, med egna Rizzobutiker och ett exklusivt varuhuskoncept. Efter 30 år på marknaden har kedjan en tydlig position med ett etablerat smart premium-koncept och av att ha den bästa köpupplevelsen i segmentet. Rizzo hade vid räkenskapsårets utgång totalt 13 butiker varav 10 av dessa är fristående butiker.."



Fina finanser skrev nästan alldeles nyss ett blogginlägg om VRG - Venue Retail Group: Uppföljning på inledande analys

Fina finanser skrev om Venue Retail Group för ca tre månader sen och aktien har gått dåligt sedan dess. Som Fina finanser tar upp i sitt inlägg så har det varit en varm vinter, och bolaget har kostnader för e-handelssatsning, så det kommer nog komma dåliga rapporter kommande 1-2 kvartal.


Fina finanser skriver:

"Att köpa eller inte köpa
Men jag väntar ändå med att köpa aktien. Jag tror helt enkelt det är lite för tidigt. Q1 kommer ju inte bli någon rolig läsning. Och Q2 skulle kunna bli svag den också med tanke på:

  • Hur varmt det varit i december och början av januari
  • Att man har ett e-handelsprojekt som ska lanseras under våren och säkert kostar pengar just nu
  • Att man har ett förvärv att integrera
Dessutom bygger ju hela mitt case på att saker och ting ska återgå till normalläge. Det finns liksom inget starkt värderingsstöd i nuläget. P/E-talet på 12x är visserligen inte jättehögt, men vad är det som säger att det inte ska vara 10x eller 8x när försäljningen faller 6-7% Y/Y?

Nä, det blir till att vänta lite till. Kassaflödespotentialen är kittlande dock och om man når sina finansiella mål (försäljning 1,2 mdr. och EBITDA-marginal > 8% inom tre år) så är det här en dubblare. Minst. Kanske en tredubblare.

Nästa datapunkt är Q1-rapport 16 januari. Får återkomma då."


Men jag spekulerar i att dessa kommande dåliga rapporter skulle kunna visa sig bli köplägen om man sen kan lyckas vända verksamheten. 

Förutom fina finanser så har Stockpicker Newsletter Venue Retail Group i sin referensportfölj, de köpte in aktien för 43 kr 19 september 2013 och ligger sedan dess minus -22%, på aktuell dagskurs vid stänging som var 32,40 kr.

Jag upprepar att jag INTE tror att aktien är köpvärd ännu, utan snart. Jag avvaktar och försöker se om det går att hitta bra botten-kurser att plocka in aktien på med potential för förbättring senare i år och kommande år.

Jag väljer helt enkelt att starta en passiv bevakning av aktien nu.

Thomas Linnala på Avanza har satt upp VRG som en av de köpvärda aktierna för Januari

han skriver:

"VRG:s aktie har gått utomordentligt svagt under hösten efter att ledningen gjort det strategiska valet att fokusera på tillväxt istället för utdelningar.

Vi anser att det är ett högintressant strategiskifte som mötts av en överdrivet negativ reaktion. Det är alltid farligt att försöka fånga en fallande kniv, men här framstår risken som motiverad."


Analys av VRG av Per Ericson på Avanza från 27 november - "Pressat VRG lockar fortfarande"

DNB Markets rekommenderar köp i Volvo

"DNB Markets ser en kurspotential på 24 procent i Volvo och pekar ut aktien som en av de i sektorn som kan visa bäst utveckling under 2014."

"Det framgår av en analys daterad den 7 januari, där banken höjer rekommendationen för Volvo till köp (behåll) och drar upp riktkursen till 105 kronor (87)."

"Trots att första halvåret 2014 ser ut att bli "stökigt", tror vi att man borde börja fokusera på den starka resultattillväxten vi räknar med från andra halvåret 2014", skriver DNB."
 
"Enligt banken borde Volvo snart vara förbi toppen av sina tunga investeringar samtidigt som resultatförbättringsprogrammet väntas börja generera kostnadsbesparingar från det tredje kvartalet 2014."

"Vi räknar med en 43-procentig tillväxt i justerad ebit redan under andra halvåret 2014 följt av en 65-procentig tillväxt under 2015, vilket gör Volvo till ett av de bolagen med de starkaste vinsttillväxtutsikterna i verkstadssektorn under de kommande fem åren", skriver DNB Markets.

Artikeln på VA

Update Sino Agro Food



Bloggen "Investera i aktier" bevakar liksom mig själv företaget Sino Agro Food.

Nu har det kommit en update med massa bilder från SIAF på deras 2a räkodling.

Artikel på Siafs hemsida med update på räkfarm 2

lördag 4 januari 2014

En metod att göra de stora klippen på börsen

Det är lätt att tro att man måste hitta en aktie som mångdubblas för att göra ett stort klipp. De aktierna som mångdubblas är sällan de större eller kända och stabila bolagen utan är oftast mindre bolag som brukar innebära hög risk. Det vill säga lite av vinna eller försvinna, hög risk/hög potential.

Men det finns ett annat sätt att göra riktigt stora klipp. Det är inte så enkelt som att det är lättare, och det är inte heller riskfritt. Men det är en alternativ metod med lägre risk då man kan satsa på större stabilare företag än de små "vinna eller försvinna" bolagen.

Det jag tänker utveckla nu är att man kan göra rejäla klipp på att gå in med hävstång i större bolag vid en börsnedgång. Hävstången fås genom att man satsar lånade pengar förutom sina egna. Det kan man göra på två sätt. För det första kan man använda belåning. För det andra så kan man ta ett privatlån och investera.

För att utveckla och exemplifiera detta så har jag tänkt ta 2 fiktiva exempel på affärer som kunnat göras vid den senaste börsnedgången samtidigt som jag tänkt hänvisa till ett riktigt exempel på någon som använt denna taktik med stor framgång.

Jag tänkte börja med att exemplifiera detta med hur belåning fungerar och då vill jag hänvisa till Sparpodden avsnitt 14: Avsnitt 14 - 2014, belåningens år? (klicka på länken, sen på avsnitt 14).

Gunther och Jan för resonemang med belåningsgrader med exempel på 70% och 80% och jag tänkte här i blogginlägget återge Jan Dinkelspiels exempel på när man med ett eget kapital på 100 000 kr investerar i en aktie med belåningsvärde på 80% och på så sätt "lånar" 400 000 kr och så investerar 500 000 kr i en aktie.

Jan tar upp att om man har 100 000 kr i eget kapital så kan man köpa en aktie med belåningsvärde 80% för 500 000 kr med full belåning. Alltså 80% belåning innebär att om du köper en aktie med 80% belåningsvärde så måste du lägga in 20% själv, vilket av 500 000 kr är lika med 100 000 kr. Jan tog sedan upp att om man köpt en aktie då för 500 000 kr och den går upp 5% så är värdet 525 000 kr. Säljer man sedan av den aktien så har man kvar eget kapital på 100 000 kr + vinsten på 25 000 kr när lånet på de 400 000 kr återbetalats. Så med belåningen på 80% har en 5% kursuppgång blivit 25% på eget kapital i värdetillväxt. Men belåningen fungerar på samma sätt med hävstång åt andra hållet. Om man köpt en aktie för de 500 000 och aktien minskar med 5% så har man kvar 475 000 kr och säljer man då och återbetalar lånet på 400 000 kr så har man kvar 75 000 kr, så -5% på det belånade innehavet har blivit -25% på eget kapital.

Det andra sätter som jag nämnde förutom belåning var att ta ett lån och köpa aktier för. En bloggare som driver bloggen "MILJONÄR INNAN 30" har gjort just detta. Det var under år 2008, när det var börsvall som varade in på 2009, som denna bloggaren under år 2008 tog ett lån, för han tyckte att börsen var billig/nedtryckt, och investerade det på börsen. Sen betalade han av på lånet kommande år.   

I blogginlägget "Sammanfattning av åren som gått" - se bloginlägget, skriver han: "2008
Månadsspar på i snitt ca 11.000 kr 100% aktier/aktiefonder (stor andel BRIC-fonder)
Flyttar på våren över 50.000 från ränta till aktier när börsen gått ner en del
Lånar på hösten 100.000 och köper aktier när börsen gått ner ännu mer"


Denna bloggaren lånar alltså 100 000 kr och investerar på börsen, som jag förstår det, mot slutet av året 2008, då börsen gått ner en hel del. Nu i efterhand så här med facit i hand så vet vi att börsen bottnade 2009, så 2008 var "lite för tidigt" att gå in. Men den som gick in 2008 med pengar har idag 4 januari 2013 gjort sig en rejäl slant, en peng som blivit ännu större med den hävstång som belåning eller lån adderat till det egna kapitalet som investerats. 

Den här bloggaren skriver ju att han först gick in med egna pengar 2008 när börsen gått ner en del, sen när börsen gått ner ännu mer så lånade han mer pengar och investerade på börsen. Nu tänkte jag att vi i detta blogginlägget ska ta två fiktiva exempel på investeringar som denne bloggaren eller någon annan kunnat göra och säkert gjorde under år 2008. För enkelhetens skull kommer jag förenkla dessa exempel till ett köp och ett sälj, istället för det vanliga att köpet i aktien är uppdelat i flera delköp. Eftersom börsen bottnade 2009 men vi nu ska fiktivt göra inköp av två bolag 2008 så väljer jag att göra dessa inköp nära botten nivån för aktierna 2008 och räknar på vinsten av att ha sålt dem igår fredag 3 januari 2014.

Vi ska titta på två sätt att investera i dessa aktier. Det första sättet är att använda ett eget kapital och ta ett lån på 100 000 kr. Det andra sättet är att använda belåning. Observera att det knepiga med belåningen är att om aktien faller kan man tvingas till tvångsförsäljning, därför är det "svårt" att utnyttja hela belåningen för då tvingas man lätt till tvångsförsäljning av en del av innehavet om aktien skulle gå ner bara lite.

De två aktierna jag valt ut, som är större bolag är Swedbank och Industrivärden C. Swedbank hade ju en kris under dessa år 2008-2009 så jag tänker att alla kanske inte vågade gå in i Swedbank, men om man tänker att man "förstod" att börsen var nedtryckt och att det var ett köpläge och man ville investera utan att ta en jättestor risk så kan valet ha fallit på t.ex. Industrivärden C.

Vi antar att "placeraren" som antingen skulle investerat i Swedbank eller Industrivärden C under botten år 2008 gör det antingen genom att investera 50 000 kr i eget kapital och ta ett privatlån på 100 000 kr eller att investera 50 000 kr och använda max belåningsvärde på aktierna. I skrivandet stund är belåningsvärdet på Avanza för Swedbank 75% och belåningsvärdet för Industrivärden C är 80%, så vi använder dessa belåningsvärden (även om de inte gällde 2008).

Så vi börjar med att titta på Swedbank under år 2008


Vi ser här i diagrammet att årslägsta på Swedbank 2008 var ca 35 kr. Vi köper alltså i ena fallet Swedbank på 35 kr för 50 000 kr eget kapital + 100 000 kr lånat kapital = 150 000 kr, det ger ca 4286 aktier i Swedbank. I andra fallet så investerar vi de 50 000 kr som motsvarar 25% av hela investeringen där belåningsvärdet är 75%, så vi investerar alltså 200 000 kr och köper aktien för 35 kr i det andra fallet och det ger ca 5714 aktier i Swedbank

Nu säger vi att vi sålde aktierna i Swedbank i går, fredag 3 januari 2014



Vi sålde aktierna igår till kursen 182,80 kr per aktie. Detta ger i fall 1: 182,80 * 4286 = 783 481 kr, efter att lånet på 100 000 kr betalats av finns det 683 481 kr kvar. Lånekostnaden är satt till 7% ränta på de 100 000, Vi kommer alltså att få betala ränta på 7% under 5 år vilket är lika med en kostnad på 35 000 kr. Så efter att ha dragit ränta på 35 000 kr har vi kvar 648481 kr, vilket ger en avkastning på eget kapital på 648 481 / 50 000 = 12,969 = 1296%

Vi sålde alltså aktierna igår för 192,80 kr per aktie. Detta ger i fall 2: 182,80 * 5714 =  1 044 519 kr. Efter att lånet på 150 000 kr återbetalats kvarstår 894519 kr. Sen drar vi räntekostnaden på 7% ränta på 150 000 kr för de 5 åren = 52500, så efter att ha dragit av det så har vi kvar 842 019 kr, vilket ger en avkastning på eget kapital på 842 019 / 50 000 = 16,84 = 1684%


Vi går nu vidare och tittar på Industrivärden C under 2008


Vi ser i diagrammet att årslägsta för Industrivärden 2008 var ca 38,20 men vi säger att vi köpte på 40 kr jämnt. Så i ena fallet köper vi Industrivärden C för för 50 000 kr eget kapital + 100 000 kr lånat kapital = 150 000 kr, det ger 3750 aktier i Industrivärden. I det andra fallet så investerar vi de 50 000 kr som motsvarar 20% av investeringen där de 80% är belåningsvärdet på Industrivärden som vi alltså "lånar", så vi lånar 200 000 kr och investerar 50 000 kr eget kapital = 250 000 kr, det ger 6250 aktier i industrivärden C.

Nu säger vi att vi sålde aktierna i Industrivärden C igår, fredag 3 januari 2014.


Vi säger att vi sålde Industrivärden på dagshögsta igår fredag 3 januari som var 123,40 kr. Detta ger i fall 1: 123,40 * 3750  = 462 750 kr. Efter att lånet på 100 000 kr betalats av finns 362 750 kr kvar. Lånekostnaden är även i detta fall satt till 7%, så vi får som i förra fallet med Swedbank en kostnad på 35 000 kr för att låna 100 000 kr i 5 år. När lånet på 35 000 kr dragits av återstår 327 750 kr vilket är en avkastning på 327 750 / 50 000 = 6,55 = 655%

Vi sålde alltså aktierna på dagshögsta 123,40 kr. Detta ger i fall 2: 123,40 * 6250 = 771 250. Efter att lånet på 200 000 betalats av kvarstår 571 250. Lånekostnaden på 7% för 200 000 kr i 5 år blir 70 000 kr. Så efter att även 70 000 kr dragits av så kvarstår 501250 kr, vilket ger en avkastning på 501250 / 50 000 = 10,025 = 1000%

Anmärkning: detta är fiktiva exempel med Swedbank och Industrivärden, som inte tagit hänsyn till problemet med överbelåning, dvs. om aktien går ned så man tvingas till tvångsförsäljning. Exemplet har också utgått från att aktierna tajmades 2008 med att köpas på botten och att sen säljas på drygt dagshögsta den 3 januari 2013. Så lätt är detta inte i verkligheten att genomföra, då man ofta sprider ut köpen i ett företag på flera tillfällen istället för att köpa en gång, och det är svårt att tajma botten vid köp och toppen vid sälj.

Nu är frågan, vad skulle avkastningen varit utan belåning eller lån? Dvs om man "bara" köpt aktier i Swedbank eller eller i Industrivärden på botten under 2008 och sålt på toppen 3 januari 2013?

Swedbank: 2008 hade man för 50 000 till kurs 35 kr fått ca 1429 aktier, som då dessa sålts hade varit värda 1429 * 182,80 = 261143 kr.

Jag gjorde ett enkelt stapeldiagram som visar på vinsten i de tre fallen:
Stapel 1: Vinsten av att satsa 50 000 eget kapital på Swedbank 2008 och sälja 3 januari
Stapel 2: Vinsten av att satsa 50 000 eget kapital och låna 100 000 = 150 000 på Swedbank
Stapel 3: Vinsten av att satsa 50 000 EK och belåna till 75%, vilket innebär "att låna" 150 000




Inudstrivärden C: 2008 hade man för 50 000 kr till kurs 40 fått 1250 aktier, som då dessa sålts hade varit värda 1250 * 123,40 = 154 250 kr.

Jag gjorde på liknande sätt ett stapeldiagram för Industrivärden som visar vinsten i de tre fallen:
Stapel 1: Vinsten av att satsa 50 000 EK på Industrivärden C 2008 och sälja 3 jan 2013
Stapel 2: Vinsten av att satsa 50 000 EK + låna 100 000 = 150 000
Stapel 3: Vinsten av att satsa 50 000 EK och belåna till 80%, vilket innebär "låna" 200 000 och satsa



Anmärkning 2: I stapeldiagrammet är vinsten beräknad i stapel 2-3 efter att lånen återbetalats och ränta betalats för lånen under de ca 5 år pengarna lånats. Diagrammen visar tydligt den hävstång som lån och belåning kan ge på vinsten.


Avslutningsvis vill jag bara varna för belåning och att låna pengar för att investera. Det innebär stor risk och stor möjlighet och man bör verkligen veta vad man håller på med. Kunskap minskar risken. Men med detta blogginlägg vill jag visa på möjligheten att göra ett stort klipp på börsen genom att låna pengar och handla aktier för under en börsnedgång, och tanken är då att satsa på "kvalitetsaktier" som tryckts ned, som t.ex. industrivärden. Jag vill tillägga att dessa exempel av beräkningsskäl utgått från att man köper i endast en aktie, men det smarta om man vill låna pengar för att köpa aktier under en börsnedgång är att sprida pengarna, det egna + lånade kapitalet, på kanske säg 10 olika aktier.

fredag 3 januari 2014

Inköp av BlackRock Municipal Income Closed Fund

Jag blev riktigt sugen på denna börshandlande fond efter att ha hört Börspoddens rekommendation. (Se blogginlägg om detta)

Det som fick mig att slå till på en post var att det dels är lite drygt över 7% direktavkastning och dels möjligheten att den förmodligen kommer gå upp 15-20%.

Börspoddens genomgång fick mig att bedömma BlackRock Municipal Income Closed Fund som lågt värderad med en hyfsad direktavkastning. Jag tittade på kurshistoriken och intrycket förstärktes av att kursen nu är stabilt lågt värderad.




Så aktuell portfölj ser nu ut enligt följande:



Sino agro Food utgör 29% av portföljen
Cision utgör 25% av portföljen
Volvo utgör 16% av portföljen
BlackRock Municipal Income Closed Fund utgör 13% av portföljen 
Tethys Oil och Lundin Petroleum utgör tillsammans 13% av portföljen
Endevour mining motsvarar ca 3,5% av portföljen.