Söndagens Stockpicker Newsletter analyserar DGC One, Mekonomen, CDON/Qliro, Starbreeze, Biotage och DistIt.
DGC One, kursen nu 120,50 kr, Stockpicker ser bl.a. hög konkurrens och risk för sänkt försäljningsprognos och sänker rekommendationen till sälj med riktkursen 108 kr.
Mekonomen, kurs nu 186,50 kr, Stockpicker ser tillväxtproblem och trassel i danmark med en värdering över riktkursen och sätter sälj med riktkursen 170 kr.
CDON/Qliro, kursen nu 20,50 kr, Stockpicker tror satsningen på Qliro blir mest kostsam samtidigt som emissionen ger rejäl utspädning och värderingen nu bygger på mer framgång än vad som kan räknas med, med säkerhet och sätter därför rekommendationen sälj trots chans till bra Q4.
Starbreeze, kursen nu 7,20 kr, Stockpicker kan skönja en snittvinst på 1 kr per aktie kommande 5 år, och sätter därför köp med riktkursen 10 kr trots att verksamheten är riskfylld.
Biotage, kursen nu 11,75 kr, Stockpicker ser höjda prognoser och behållen eller ökad utdelning kring ca 5% och höjer riktkursen till 14 kr och behåller köprekommendationen.
DistIt, kursen nu 34 kr, Stockpicker höjer med anledning av den starka utvecklingen för Q3 riktkursen till 38 kr och behåller köprekommendationen.
söndag 23 november 2014
onsdag 19 november 2014
Stockpicker Newsletter 19/11
Onsdagens Stockpicker Newsletter analyserar Cloetta, Nexam, NGS Group, Electra Gruppen och Micro Systemation.
Cloetta, kursen nu 21,90 kr, Stockpicker upprepar köprekommendation och behåller riktkursen 26 kr.
Nexam, kursen nu 17,20 kr, Stockpicker anser att rådande kurs kan vara köpläge men råder placerare med normal riskbenägenhet att avstå pga försämrad visibilitet kring tidpunkt för kommande intäkter.
NGS Group, kursen nu 120 kr, Stockpicker behåller köprekommendation med riktkursen 145 kr.
Electra Gruppen, kursen nu 79,50 kr, stockpicker höjer rekommendationen till köp med riktkursen 90 kr.
Micro Systemation, kursen nu 19,20 kr, Stockpicker sätter typ rekommendationen avvakta med riktkursen 20 kr.
Cloetta, kursen nu 21,90 kr, Stockpicker upprepar köprekommendation och behåller riktkursen 26 kr.
Nexam, kursen nu 17,20 kr, Stockpicker anser att rådande kurs kan vara köpläge men råder placerare med normal riskbenägenhet att avstå pga försämrad visibilitet kring tidpunkt för kommande intäkter.
NGS Group, kursen nu 120 kr, Stockpicker behåller köprekommendation med riktkursen 145 kr.
Electra Gruppen, kursen nu 79,50 kr, stockpicker höjer rekommendationen till köp med riktkursen 90 kr.
Micro Systemation, kursen nu 19,20 kr, Stockpicker sätter typ rekommendationen avvakta med riktkursen 20 kr.
Notiser
"Doro redovisade en försäljningsökning i tredje kvartalet om 18 procent jämfört med motsvarande kvartal ifjol. Stockpicker Newsletter skriver att det som gladde mest var faktum att ökningen inte var avhängig av någon speciell geografisk marknad utan härstammade från samtliga delar av världen där bolagets produkter är tillgängliga. Detta torde allt annat lika innebära att Doro har flyttat fram sina positioner varvid oron för att de mer etablerade telefontillverkarna skulle kapa åt sig pensionärsmarknaden förefaller något ogrundad. Var försäljningen godkänd så får resultatet betraktas ännu bättre. Årsvinsten borde landa omkring 3,35 kronor vilket ger ett kassajusterat p/e tal kring 11 som nästa år givet tillväxttakt motsvarande 10 procent sjunker nedåt 10 (vinstprognos 3,80 kronor). Med det som utgångspunkt anser Stockpicker Newsletter att värderingen åter förefaller attraktiv mot bakgrund av att man ånyo visar tillväxt samt dessutom torde kunna bjuda höjd utdelning (1,50 kronor i fjol). Rekommendationen blir Köp med riktkurs om 47 kronor"
"Remium skriver att bemanningsbolaget SJR verkar tillhöra de företag som inte besväras av någon ökad marginalpress och just hotet från nätet är väl inom överskådlig framtid svårt att se för deras del. Rapporten för årets tredje kvartal visade på att såväl omsättning som vinst kom in drygt 10 procent över förväntan. SJR har nu vuxit med 24 procent de första tre kvartalen och hävstången är stark på EBIT-marginalen som ökat från 7,8 procent till 10,2 procent under samma period.
Tillväxten härrör både på ökad volym och ökat pris. Enligt Remium är nog SJR det enda bemanningsbolaget som lyckas få igenom prishöjningar i den kontinuerligt ökande konkurrensen. Mäklarfirman prognostiserar en vinst per aktie om cirka 7,50 för innevarande år samt en utdelning om 6,50 kronor, vilket innebär en direktavkastning om goda 7 procent. Remium upprepar köprekommendationen samtidigt som riktkursen justeras upp med 8 kronor till 108 kronor."
"Hemfosa har de senaste veckorna haft en mycket hög affärsaktivitet. Igår meddelade bolaget att de köper samhällsfastigheter av Hemsö för 3,3 miljarder kronor. Hyresgästerna är skattefinansierade organisationer som polisen, domstolar, skolor och äldreboenden. SEB bedömer att Hemfosas VD Jens Engwall är välbekant med flertalet av dessa fastigheter och deras hyresgäster sedan sin tid på Kungsleden som då var ägare av flera av dessa fastigheter. Den väntade stabiliteten i hyresintäkterna medför att avkastningen på dessa fastigheter dock är sämre än för Hemfosas andra förvärv den senaste tiden. SEB uppskattar direktavkastningen till 6,0-6,5 procent. Banken uppskattar att affärerna sammantaget lyfter vinsten med 20 procent. Rekommendation Köp upprepas för Hemfosa som ingår i Nordic Ideas."
"Erik Penser skriver i sitt morgonbrev på onsdagen att man tycker Volvo-aktien framstår som riktigt intressant i dagsläget, drivet av några viktiga faktorer. Den senaste rapporten visade för första gången på tio kvartal att bolaget kan slå förväntningarna som länge legat för högt för bolaget. Volvo är en av de tydligaste vinnarna på den svaga svenska kronan. Orderingången i Nordamerika på tunga fordon stiger kraftigt, och var upp 70 procent i tredje kvartalet. Dessutom börjar kostnadsbesparingsprogrammet nu ge effekt. Enligt Erik Penser handlas aktien till en rabatt på cirka 10 procent mot övrig verkstad."
"Remium skriver att bemanningsbolaget SJR verkar tillhöra de företag som inte besväras av någon ökad marginalpress och just hotet från nätet är väl inom överskådlig framtid svårt att se för deras del. Rapporten för årets tredje kvartal visade på att såväl omsättning som vinst kom in drygt 10 procent över förväntan. SJR har nu vuxit med 24 procent de första tre kvartalen och hävstången är stark på EBIT-marginalen som ökat från 7,8 procent till 10,2 procent under samma period.
Tillväxten härrör både på ökad volym och ökat pris. Enligt Remium är nog SJR det enda bemanningsbolaget som lyckas få igenom prishöjningar i den kontinuerligt ökande konkurrensen. Mäklarfirman prognostiserar en vinst per aktie om cirka 7,50 för innevarande år samt en utdelning om 6,50 kronor, vilket innebär en direktavkastning om goda 7 procent. Remium upprepar köprekommendationen samtidigt som riktkursen justeras upp med 8 kronor till 108 kronor."
"Hemfosa har de senaste veckorna haft en mycket hög affärsaktivitet. Igår meddelade bolaget att de köper samhällsfastigheter av Hemsö för 3,3 miljarder kronor. Hyresgästerna är skattefinansierade organisationer som polisen, domstolar, skolor och äldreboenden. SEB bedömer att Hemfosas VD Jens Engwall är välbekant med flertalet av dessa fastigheter och deras hyresgäster sedan sin tid på Kungsleden som då var ägare av flera av dessa fastigheter. Den väntade stabiliteten i hyresintäkterna medför att avkastningen på dessa fastigheter dock är sämre än för Hemfosas andra förvärv den senaste tiden. SEB uppskattar direktavkastningen till 6,0-6,5 procent. Banken uppskattar att affärerna sammantaget lyfter vinsten med 20 procent. Rekommendation Köp upprepas för Hemfosa som ingår i Nordic Ideas."
"Erik Penser skriver i sitt morgonbrev på onsdagen att man tycker Volvo-aktien framstår som riktigt intressant i dagsläget, drivet av några viktiga faktorer. Den senaste rapporten visade för första gången på tio kvartal att bolaget kan slå förväntningarna som länge legat för högt för bolaget. Volvo är en av de tydligaste vinnarna på den svaga svenska kronan. Orderingången i Nordamerika på tunga fordon stiger kraftigt, och var upp 70 procent i tredje kvartalet. Dessutom börjar kostnadsbesparingsprogrammet nu ge effekt. Enligt Erik Penser handlas aktien till en rabatt på cirka 10 procent mot övrig verkstad."
måndag 17 november 2014
Stockpickers aktieskola del 3
3 Historik och aktörer
3 Historik och aktörer
Det är viktigt att du som aktieplacerare känner till något om aktiemarknadens bakgrund. Vi ger därför en kort historik i avsnittet nedan.
3.1 OM Stockholmbörsen
I januari 1998 bildades OM Stockholmsbörsen genom ett samgående mellan derivatbörsen OM Stockholm AB och Stockholms Fondbörs AB. Stockholms Fondbörs bildades 1863 och OM började under 1985 organisera börs- och clearingverksamhet för optioner avseende svenska aktier. Med tiden har alternativa marknadsplatser för aktiehandel växt fram.
3.1.1 Under Finansinspektionens tillsyn
OM Stockholmsbörsen som vanligen kallas Stockholmsbörsen eller bara Börsen, står under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen är en statlig myndighet som övervakar företagen på försäkrings-, kredit- och värdepappersmarknaderna. Inspektionens övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd.
3.2 Kraftiga värdestegringar och ökad handel
Historiskt har aktieplaceringar avkastningsmässigt utklassat räntesparande, vilket visat sig inte minst på senare årtionden. Aktiekurserna på den svenska aktiemarknaden har nu stigit extremt kraftigt flera årtionden i rad. Såväl åttio- som nittiotalet representerar mycket goda aktieår. Samtidigt formligen exploderade omsättningen på den svenska aktiemarknaden under nittiotalet. (Med omsättning menas här värdet av de aktier som bytt ägare.) Under 1990 var den sammanlagda omsättningen på Börsen drygt 100 miljarder kronor. Tio år senare, 1999, var omsättningen strax över 2 600 miljarder kronor. Under dessa tio år har omsättningshastigheten på börsen samtidigt ökat från 15 procent till hela 94 procent.
En omsättningshastighet på 94 procent innebär att genomsnittsaktien bytte ägare i en takt av nästan en gång per år. När det gäller enskilda bolag varierar dock omsättningen mycket kraftigt. I dag kan omsättningen i vissa bolag vara så hög att genomsnittsaktien i dessa byter ägare flera gånger på ett år. I andra bolag kan omsättningen i stället vara mycket låg, så låg att det tar flera år för genomsnittsaktien att byta ägare en enda gång.
3.3 Ökad medvetenhet och förbättrad informationstillgänglighet
Det finns flera orsaker till det ökade intresset för aktiesparande. Allmänhetens medvetenhet om de historiska skillnaderna i avkastning mellan olika sparformer har ökat markant genom åren. Budskap från intresseorganisationer som Aktiespararna och Aktiefrämjandet samt aktiemarknadens aktörer som till exempel banker, fondförvaltare och fondkommissionärsfirmor har bidragit till detta. Även medias ökade bevakning av aktiemarknaden har haft ett finger med i spelet. I takt med det ökade medvetandet om de stora avkastningsskillnaderna har allt fler ökat den andel av sparandet som placeras i aktier. Bakgrunden till det enormt ökade aktieintresset är således i mångt och mycket allmänhetens önskan att förbättra den egna privatekonomin.
Genom åren har det dessutom blivit avsevärt enklare att få del av information om företagen och aktiemarknaden. För bara tio år sedan var det betydligt svårare för en vanlig småsparare att få tag i relevant information som kunde ligga till grund för investeringsbeslut. I dag bidrar inte minst Internet till att även småsparare snabbt kan få tillgång till värdefull "pinfärsk" information. Den ökade tillgängligheten innebär större rättvisa då den gör att det i dag är svårare för någon enskild att få del av information före resten av marknaden.
3.4 Svenska aktier populära investeringsprojekt
En annan faktor som ökat omsättningen på börsen är det kraftigt ökade intresset från utlandet att äga svenska aktier. Inte minst i USA har svenska aktier varit populära investeringsobjekt. Utländska investeringar i svenska börsföretag har formligen exploderat sedan 80-talet, något som bidragit till både ökad omsättning och stigande börskurser.
Det utländska ägandet i svenska börsföretag har ökat enormt, milt uttryckt, sedan 80-talet. I dag ligger ungefär en tredjedel av det svenska börsvärdet i utländska händer och utgör den enskilt största ägarkategorin på Börsen. Därefter kommer de svenska hushållen, som är näst största kategorin ägare. På tredje plats kommer försäkringsbolag som sedan följs av aktiefonder. Givetvis äger hushållen aktier även via andra kategorier, till exempel aktiefonderna, men det är ändå en anmärkningsvärt stor andel av börsföretagen som ägs av utländska intressen.
3.5 Aktörer
En mängd olika aktörer verkar på och kring aktiemarknaden. Analytiker sysselsätter sig med att värdera företag för att hitta under- och överprissatta aktier. De ger sedan sina arbetsgivares kunder rekommendationer att köpa eller sälja de aktier de analyserar. Det finns analytiker på bland annat bankerna, fondkommissionärsfirmorna, ekonomitidningar och andra mediaföretag. Även fondbolagen har givetvis sina egna analytiker. På banker och fondkommissionärsfirmor finns det sedan mäklare som tar emot och utför köp- och säljorder från aktieplacerare. I dag finns det även en rad Internetmäklarfirmor som erbjuder sina kunder att lägga sina köp- och säljorder via Internet.
De företag som agerar rådgivare åt företag som söker sig till aktiemarknaden eller redan noterade företag som på nytt ansöker om kapital via nyemission kallas corporate finance-företag. Banker och fondkommissionärsfirmor sysslar mycket med corporate finance och har som regel speciella avdelningar för sådan verksamhet.
3.5.1 Flera syften med notering
De bolag som finns noterade på aktiemarknaden har en gång sökt sig dit i samband med att de lånat pengar från allmänheten och institutioner. Dock noteras ibland ett nytt företag utan att det lånar pengar. Det kan då röra sig om att företagets huvudägare säljer delar av eller hela sitt ägande. Förutom att aktiemarknaden fungerar som en slags väg för företagen att enkelt och billigt låna pengar så ger den också de noterade företagen publicitet. För många av dem är denna publicitet viktig för den dagliga affärsverksamheten.
Ett ytterligare syfte för ett företag att vara noterat kan vara för att underlätta köp av andra företag. Ett noterat företag kan mycket enklare betala köp av andra företag med aktier i det egna bolaget än vad företag som inte är noterade kan. Det beror på att betalningsvalutan – aktier i det egna företaget – går att sälja vidare på aktiemarknaden.
3.5.2 Professionella förvaltare
Fondbolagen, vilka förvaltar andras pengar i olika typer av fonder, ägs inte sällan av banker och fondkommissionärsfirmor. Bankerna och fondkommissionärsfirmorna erbjuder också själva personlig förvaltning till företag, institutioner och privatpersoner.
Efter de senaste årtiondenas kraftiga börsuppgång och ökade informationstillgänglighet är det i dag många privatpersoner som lägger ned mycket tid på att köpa och sälja aktier. Deras konkurrenter i kampen om de allra bästa avkastningsmöjligheterna är de professionella förvaltarna på banker, fondkommissionärsfirmor, fonder och andra institutioner.
Slut på avsnitt 3
Det är viktigt att du som aktieplacerare känner till något om aktiemarknadens bakgrund. Vi ger därför en kort historik i avsnittet nedan.
3.1 OM Stockholmbörsen
I januari 1998 bildades OM Stockholmsbörsen genom ett samgående mellan derivatbörsen OM Stockholm AB och Stockholms Fondbörs AB. Stockholms Fondbörs bildades 1863 och OM började under 1985 organisera börs- och clearingverksamhet för optioner avseende svenska aktier. Med tiden har alternativa marknadsplatser för aktiehandel växt fram.
3.1.1 Under Finansinspektionens tillsyn
OM Stockholmsbörsen som vanligen kallas Stockholmsbörsen eller bara Börsen, står under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen är en statlig myndighet som övervakar företagen på försäkrings-, kredit- och värdepappersmarknaderna. Inspektionens övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd.
3.2 Kraftiga värdestegringar och ökad handel
Historiskt har aktieplaceringar avkastningsmässigt utklassat räntesparande, vilket visat sig inte minst på senare årtionden. Aktiekurserna på den svenska aktiemarknaden har nu stigit extremt kraftigt flera årtionden i rad. Såväl åttio- som nittiotalet representerar mycket goda aktieår. Samtidigt formligen exploderade omsättningen på den svenska aktiemarknaden under nittiotalet. (Med omsättning menas här värdet av de aktier som bytt ägare.) Under 1990 var den sammanlagda omsättningen på Börsen drygt 100 miljarder kronor. Tio år senare, 1999, var omsättningen strax över 2 600 miljarder kronor. Under dessa tio år har omsättningshastigheten på börsen samtidigt ökat från 15 procent till hela 94 procent.
En omsättningshastighet på 94 procent innebär att genomsnittsaktien bytte ägare i en takt av nästan en gång per år. När det gäller enskilda bolag varierar dock omsättningen mycket kraftigt. I dag kan omsättningen i vissa bolag vara så hög att genomsnittsaktien i dessa byter ägare flera gånger på ett år. I andra bolag kan omsättningen i stället vara mycket låg, så låg att det tar flera år för genomsnittsaktien att byta ägare en enda gång.
3.3 Ökad medvetenhet och förbättrad informationstillgänglighet
Det finns flera orsaker till det ökade intresset för aktiesparande. Allmänhetens medvetenhet om de historiska skillnaderna i avkastning mellan olika sparformer har ökat markant genom åren. Budskap från intresseorganisationer som Aktiespararna och Aktiefrämjandet samt aktiemarknadens aktörer som till exempel banker, fondförvaltare och fondkommissionärsfirmor har bidragit till detta. Även medias ökade bevakning av aktiemarknaden har haft ett finger med i spelet. I takt med det ökade medvetandet om de stora avkastningsskillnaderna har allt fler ökat den andel av sparandet som placeras i aktier. Bakgrunden till det enormt ökade aktieintresset är således i mångt och mycket allmänhetens önskan att förbättra den egna privatekonomin.
Genom åren har det dessutom blivit avsevärt enklare att få del av information om företagen och aktiemarknaden. För bara tio år sedan var det betydligt svårare för en vanlig småsparare att få tag i relevant information som kunde ligga till grund för investeringsbeslut. I dag bidrar inte minst Internet till att även småsparare snabbt kan få tillgång till värdefull "pinfärsk" information. Den ökade tillgängligheten innebär större rättvisa då den gör att det i dag är svårare för någon enskild att få del av information före resten av marknaden.
3.4 Svenska aktier populära investeringsprojekt
En annan faktor som ökat omsättningen på börsen är det kraftigt ökade intresset från utlandet att äga svenska aktier. Inte minst i USA har svenska aktier varit populära investeringsobjekt. Utländska investeringar i svenska börsföretag har formligen exploderat sedan 80-talet, något som bidragit till både ökad omsättning och stigande börskurser.
Det utländska ägandet i svenska börsföretag har ökat enormt, milt uttryckt, sedan 80-talet. I dag ligger ungefär en tredjedel av det svenska börsvärdet i utländska händer och utgör den enskilt största ägarkategorin på Börsen. Därefter kommer de svenska hushållen, som är näst största kategorin ägare. På tredje plats kommer försäkringsbolag som sedan följs av aktiefonder. Givetvis äger hushållen aktier även via andra kategorier, till exempel aktiefonderna, men det är ändå en anmärkningsvärt stor andel av börsföretagen som ägs av utländska intressen.
3.5 Aktörer
En mängd olika aktörer verkar på och kring aktiemarknaden. Analytiker sysselsätter sig med att värdera företag för att hitta under- och överprissatta aktier. De ger sedan sina arbetsgivares kunder rekommendationer att köpa eller sälja de aktier de analyserar. Det finns analytiker på bland annat bankerna, fondkommissionärsfirmorna, ekonomitidningar och andra mediaföretag. Även fondbolagen har givetvis sina egna analytiker. På banker och fondkommissionärsfirmor finns det sedan mäklare som tar emot och utför köp- och säljorder från aktieplacerare. I dag finns det även en rad Internetmäklarfirmor som erbjuder sina kunder att lägga sina köp- och säljorder via Internet.
De företag som agerar rådgivare åt företag som söker sig till aktiemarknaden eller redan noterade företag som på nytt ansöker om kapital via nyemission kallas corporate finance-företag. Banker och fondkommissionärsfirmor sysslar mycket med corporate finance och har som regel speciella avdelningar för sådan verksamhet.
3.5.1 Flera syften med notering
De bolag som finns noterade på aktiemarknaden har en gång sökt sig dit i samband med att de lånat pengar från allmänheten och institutioner. Dock noteras ibland ett nytt företag utan att det lånar pengar. Det kan då röra sig om att företagets huvudägare säljer delar av eller hela sitt ägande. Förutom att aktiemarknaden fungerar som en slags väg för företagen att enkelt och billigt låna pengar så ger den också de noterade företagen publicitet. För många av dem är denna publicitet viktig för den dagliga affärsverksamheten.
Ett ytterligare syfte för ett företag att vara noterat kan vara för att underlätta köp av andra företag. Ett noterat företag kan mycket enklare betala köp av andra företag med aktier i det egna bolaget än vad företag som inte är noterade kan. Det beror på att betalningsvalutan – aktier i det egna företaget – går att sälja vidare på aktiemarknaden.
3.5.2 Professionella förvaltare
Fondbolagen, vilka förvaltar andras pengar i olika typer av fonder, ägs inte sällan av banker och fondkommissionärsfirmor. Bankerna och fondkommissionärsfirmorna erbjuder också själva personlig förvaltning till företag, institutioner och privatpersoner.
Efter de senaste årtiondenas kraftiga börsuppgång och ökade informationstillgänglighet är det i dag många privatpersoner som lägger ned mycket tid på att köpa och sälja aktier. Deras konkurrenter i kampen om de allra bästa avkastningsmöjligheterna är de professionella förvaltarna på banker, fondkommissionärsfirmor, fonder och andra institutioner.
Slut på avsnitt 3
söndag 16 november 2014
Stockpicker Newsletter 16/11
I söndagens Stockpicker Newsletter anayseras Gunnebo, OEM, Railcare, New Wave och Lifco.
Gunnebo, kursen nu 37 kr, Stockpicker sätter rekommendationen avvakta/behåll med riktkursen 41 kr.
OEM, kursen nu 99kr, Stockpicker sänker rekommendationen till avvakta/behåll då riktkursen 105 kr nästan uppnåtts.
Railcare, kursen nu 92 kr, Stockpicker ger rekommendationen sälj.
New Wave, kursen nu 37,10 kr, Stockpicker höjer rekommendationen till köp med riktkursen 45 kr.
Lifco, anses värd att teckna till kursen 93 kr. Carl Bennet säljer av, så nyemitteras inga nya aktier.
Gunnebo, kursen nu 37 kr, Stockpicker sätter rekommendationen avvakta/behåll med riktkursen 41 kr.
OEM, kursen nu 99kr, Stockpicker sänker rekommendationen till avvakta/behåll då riktkursen 105 kr nästan uppnåtts.
Railcare, kursen nu 92 kr, Stockpicker ger rekommendationen sälj.
New Wave, kursen nu 37,10 kr, Stockpicker höjer rekommendationen till köp med riktkursen 45 kr.
Lifco, anses värd att teckna till kursen 93 kr. Carl Bennet säljer av, så nyemitteras inga nya aktier.
torsdag 13 november 2014
Stockpicker newsletter 12/11
Gårdagens Stockpicker Newsletter analyserade Absolent, Doro, Probi, Hemfosa och Lindab.
Aboslent, kursen igår 147 kr, Stockpicker satte rekommendationen sälj pga hög värdering.
Doro, kursenn igår 39,40 kr, Stockpicker satte rekommendationen köp med riktkursen 47 kr.
Probi, kursen igår 53,75 kr, Stockpicker upprepar rekommendationen köp och höjer riktkursen till 60 kr.
Hemfosa, kursen igår 123 kr, Stockpicker upprepar köprekommendationen och höjer riktkursen till 145 kr.
Lindab, kursen igår 65,15 kr, Stockpicker upprepar rekommendationen köp och höjer riktkursen till 75 kr.
Aboslent, kursen igår 147 kr, Stockpicker satte rekommendationen sälj pga hög värdering.
Doro, kursenn igår 39,40 kr, Stockpicker satte rekommendationen köp med riktkursen 47 kr.
Probi, kursen igår 53,75 kr, Stockpicker upprepar rekommendationen köp och höjer riktkursen till 60 kr.
Hemfosa, kursen igår 123 kr, Stockpicker upprepar köprekommendationen och höjer riktkursen till 145 kr.
Lindab, kursen igår 65,15 kr, Stockpicker upprepar rekommendationen köp och höjer riktkursen till 75 kr.
Stockpickers aktieskola del 2
2 Vad är en aktie?
2 Vad är en aktie?
Aktier skiljer sig på många sätt från andra sparformer. I avsnittet ska vi definiera vad en aktie egentligen är.
2.1 Bolagsformen aktiebolag
Det finns många olika former i vilket ett bolag kan bedrivas, exempelvis aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och ekonomisk förening. Aktiebolag är dock den form som gemene man oftast hör talas om. När det gäller aktiemarknaden handlar det, som namnet antyder, uteslutande om just aktiebolag.
Den som köpt en aktie i ett företag har faktiskt köpt en andel i företaget ifråga. Denna andel ger aktieägaren vissa rättigheter, till exempel rätt till utdelning, rätt att delta och rösta på bolagsstämma, rätt till motsvarande andel av företagets eget kapital och vinster, rätt att delta i nyemissioner och rätt att erhålla nya aktier vid fondemission och split. En aktie kan således liknas vid en tårtbit.
2.1.1 Olika aktieslag
Det finns olika aktieslag. Vanligast förekommande är A- och B-aktier. En A-aktie ger som regel rätt till fler röster än en B-aktie. Ofta ger den 10 gånger fler röster än en B-aktie i samma bolag. På senare år har det dock blivit allt vanligare med slopad rösträttsskillnad och/eller omstämpling av A-aktier till B-aktier.
Antalet röster får betydelse i samband med bolagsstämmor då aktieägarna får rösta i olika frågor som rör bolaget. A- och B-aktier ger dock i övrigt lika rättigheter, till exempel vad gäller rätt till utdelning. Det finns dock en typ av aktier som till en viss gräns har företräde till utdelning, nämligen preferensaktier. Dessa är dock relativt ovanliga i dag.
2.1.2 Aktieägarna är inte betalningsskyldiga
I ett aktiebolag – med några få undantag för aktiebolag som bedriver advokatverksamhet – svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser. Om ett aktiebolag går i konkurs blir delägarna – aktieägarna – således inte betalningsskyldiga. Dessa kan i värsta fall förlora vad de betalat för sina aktier, men aldrig mer än så. Detta är viktigt att komma ihåg. Det innebär nämligen att en aktie aldrig kan falla i värde mer än 100 procent, det vill säga till 0 kronor, medan den i teorin kan stiga obegränsat. Som alla vet så växer dock inga träd till himlen, men en del blir tämligen höga. Samma sak gäller för aktier.
2.1.3 Privata och publika aktiebolag
Aktiebolag, som har rätt att sprida sina aktier, teckningsrätter och så vidare till allmänheten kallas publika aktiebolag och ska ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor. Aktiebolag som är noterade på Börsen eller andra marknadsplatser är publika. Vanliga, så kallade privata aktiebolag, vilka inte har rätt att sprida sina aktier, teckningsrätter och så vidare till allmänheten, ska ha ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Aktiebolag förkortas AB och publikt förkortas publ.
2.1.4 Koncerner
Ett bolag som direkt eller indirekt (eller genom en kombination av direkt och indirekt ägande) äger mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i ett annat bolag, ett dotterbolag, kallas moderbolag. Dotterbolag och moderbolag utgör tillsammans en koncern. Observera att förhållandet dotterbolag–moderbolag även kan gälla på andra villkor, men dessa går vi inte in på här.
En klar majoritet av de aktiebolag som är noterade på Stockholmsbörsen är koncerner. Den som köper aktier i en koncern köper aktier i koncernens moderbolag och blir på så vis delägare i hela koncernen.
OBS! Särskilj koncerner och bolag utan dotterbolag. Dotterbolag och moderbolag utgör tillsammans en koncern. Ofta benämns en faktisk koncern endast bolag, företag eller liknande när hela koncernen åsyftas, vilket kan skapa förvirring. Volvo är ett exempel på en mycket omfattande koncern, ändå talas det ofta om Volvo som ett bolag eller företag. Men vad som egentligen åsyftas när en koncern benämns bolag, är moderbolaget i koncernen som också direkt och indirekt äger koncernens aktier i och kontrollerar dotterbolagen. Genom att på detta sätt tala om bolaget, det vill säga moderbolaget, åsyftas därmed egentligen hela koncernen.
KOM IHÅG! Bland annat ur redovisningsteknisk synvinkel är skillnaden mellan en koncern och ett bolag som inte har några dotterbolag betydande. I redovisningslitteratur är det därför mycket viktigt att tydligt särskilja koncerner och bolag utan dotterbolag.
2.2 Syftet med aktiehandel
På Börsen, liksom aktiemarknaden i övrigt, träffas köpare och säljare av olika bolags aktier. Här omsätts dagligen ganska ansenliga belopp. Under 1999 omsattes aktier på Stockholmsbörsen till ett sammanlagt värde som översteg 2 600 miljarder kronor!
2.2.1 Ägarbyte
Samma aktier i ett visst bolag kan byta ägare många gånger under ett år. Börsen fungerar därmed ungefär på samma sätt som marknaden för begagnade bilar. Börsen är också en andrahandsmarknad men den utgör främst en samlad marknadsplats där köpare och säljare på ett snabbt, enkelt och säkert sätt kan göra affärer med varandra.
2.2.2 Nyemission
Bolag som till exempel planerar för att bygga en ny fabrik, anställa fler, köpa ett annat bolag och som behöver pengar för att utöka verksamheten, kan trycka upp nya aktier. Dessa säljs sedan till allmänheten och institutioner. Bolaget har då genomfört en så kallad nyemission.
De pengar som denna aktieförsäljning inbringar tillfaller sedan bolaget som använder dem efter bästa förmåga. Köparna av de nya aktierna kan därefter via aktiemarknaden sälja dem eller köpa fler. Om inte aktiemarknaden fanns skulle det vara betydligt svårare för köparna av nytrycka aktier att sälja sina aktier och få in pengar för dem.
2.2.3 Handel med aktier skapar förutsättningar för ökad välfärd för hela samhället
På aktiemarknaden kan köparna köpa och säljarna sälja bolagets aktier med mycket kort varsel. Tack vare detta är det också lättare för företag som behöver nytt kapital att få allmänheten och institutioner att satsa kapital. Aktiemarknaden ökar således viljan att låna ut pengar till företagen. Det är få som tänker på det när rubriker om aktiemiljonärer drar fram som orkanvindar.
Aktiemarknaden handlar alltså i grunden inte om att skapa rikedomar för enskilda personer utan om att skapa förutsättningar för ökad välfärd för hela samhället. Om företagen inte får låna pengar skapas inga jobb i dessa. Tack vare aktiemarknaden är det avsevärt lättare och billigare för företag att låna än det skulle vara utan den och därigenom skapas också ökad välfärd för alla – även om det ibland kan verka som om bara de rika gynnas av att denna marknad existerar.
I sammanhanget är det viktigt att påpeka en av aktiemarknadens baksidor. Marknaden tydliggör värden på ett sätt som gör att snart sagt alla med intressen i ett visst företag; ledning, styrelse, aktieägare (vilka inte sällan de anställda också är) med flera, många gånger stirrar sig blinda på hur värdet på företaget utvecklas. Allt annat minskar i betydelse och den ständiga strävan framåt gör att en del andra mjukare värden kan gå förlorade av bara farten. Det gäller att komma ihåg att ökad ekonomisk välfärd inte får ske på bekostnad av hälsa, familj, de svaga i samhället och miljön, för att nämna några viktiga värden i livet.
Slut på avsnitt 2
Aktier skiljer sig på många sätt från andra sparformer. I avsnittet ska vi definiera vad en aktie egentligen är.
2.1 Bolagsformen aktiebolag
Det finns många olika former i vilket ett bolag kan bedrivas, exempelvis aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och ekonomisk förening. Aktiebolag är dock den form som gemene man oftast hör talas om. När det gäller aktiemarknaden handlar det, som namnet antyder, uteslutande om just aktiebolag.
Den som köpt en aktie i ett företag har faktiskt köpt en andel i företaget ifråga. Denna andel ger aktieägaren vissa rättigheter, till exempel rätt till utdelning, rätt att delta och rösta på bolagsstämma, rätt till motsvarande andel av företagets eget kapital och vinster, rätt att delta i nyemissioner och rätt att erhålla nya aktier vid fondemission och split. En aktie kan således liknas vid en tårtbit.
2.1.1 Olika aktieslag
Det finns olika aktieslag. Vanligast förekommande är A- och B-aktier. En A-aktie ger som regel rätt till fler röster än en B-aktie. Ofta ger den 10 gånger fler röster än en B-aktie i samma bolag. På senare år har det dock blivit allt vanligare med slopad rösträttsskillnad och/eller omstämpling av A-aktier till B-aktier.
Antalet röster får betydelse i samband med bolagsstämmor då aktieägarna får rösta i olika frågor som rör bolaget. A- och B-aktier ger dock i övrigt lika rättigheter, till exempel vad gäller rätt till utdelning. Det finns dock en typ av aktier som till en viss gräns har företräde till utdelning, nämligen preferensaktier. Dessa är dock relativt ovanliga i dag.
2.1.2 Aktieägarna är inte betalningsskyldiga
I ett aktiebolag – med några få undantag för aktiebolag som bedriver advokatverksamhet – svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser. Om ett aktiebolag går i konkurs blir delägarna – aktieägarna – således inte betalningsskyldiga. Dessa kan i värsta fall förlora vad de betalat för sina aktier, men aldrig mer än så. Detta är viktigt att komma ihåg. Det innebär nämligen att en aktie aldrig kan falla i värde mer än 100 procent, det vill säga till 0 kronor, medan den i teorin kan stiga obegränsat. Som alla vet så växer dock inga träd till himlen, men en del blir tämligen höga. Samma sak gäller för aktier.
2.1.3 Privata och publika aktiebolag
Aktiebolag, som har rätt att sprida sina aktier, teckningsrätter och så vidare till allmänheten kallas publika aktiebolag och ska ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor. Aktiebolag som är noterade på Börsen eller andra marknadsplatser är publika. Vanliga, så kallade privata aktiebolag, vilka inte har rätt att sprida sina aktier, teckningsrätter och så vidare till allmänheten, ska ha ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Aktiebolag förkortas AB och publikt förkortas publ.
2.1.4 Koncerner
Ett bolag som direkt eller indirekt (eller genom en kombination av direkt och indirekt ägande) äger mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i ett annat bolag, ett dotterbolag, kallas moderbolag. Dotterbolag och moderbolag utgör tillsammans en koncern. Observera att förhållandet dotterbolag–moderbolag även kan gälla på andra villkor, men dessa går vi inte in på här.
En klar majoritet av de aktiebolag som är noterade på Stockholmsbörsen är koncerner. Den som köper aktier i en koncern köper aktier i koncernens moderbolag och blir på så vis delägare i hela koncernen.
OBS! Särskilj koncerner och bolag utan dotterbolag. Dotterbolag och moderbolag utgör tillsammans en koncern. Ofta benämns en faktisk koncern endast bolag, företag eller liknande när hela koncernen åsyftas, vilket kan skapa förvirring. Volvo är ett exempel på en mycket omfattande koncern, ändå talas det ofta om Volvo som ett bolag eller företag. Men vad som egentligen åsyftas när en koncern benämns bolag, är moderbolaget i koncernen som också direkt och indirekt äger koncernens aktier i och kontrollerar dotterbolagen. Genom att på detta sätt tala om bolaget, det vill säga moderbolaget, åsyftas därmed egentligen hela koncernen.
KOM IHÅG! Bland annat ur redovisningsteknisk synvinkel är skillnaden mellan en koncern och ett bolag som inte har några dotterbolag betydande. I redovisningslitteratur är det därför mycket viktigt att tydligt särskilja koncerner och bolag utan dotterbolag.
2.2 Syftet med aktiehandel
På Börsen, liksom aktiemarknaden i övrigt, träffas köpare och säljare av olika bolags aktier. Här omsätts dagligen ganska ansenliga belopp. Under 1999 omsattes aktier på Stockholmsbörsen till ett sammanlagt värde som översteg 2 600 miljarder kronor!
2.2.1 Ägarbyte
Samma aktier i ett visst bolag kan byta ägare många gånger under ett år. Börsen fungerar därmed ungefär på samma sätt som marknaden för begagnade bilar. Börsen är också en andrahandsmarknad men den utgör främst en samlad marknadsplats där köpare och säljare på ett snabbt, enkelt och säkert sätt kan göra affärer med varandra.
2.2.2 Nyemission
Bolag som till exempel planerar för att bygga en ny fabrik, anställa fler, köpa ett annat bolag och som behöver pengar för att utöka verksamheten, kan trycka upp nya aktier. Dessa säljs sedan till allmänheten och institutioner. Bolaget har då genomfört en så kallad nyemission.
De pengar som denna aktieförsäljning inbringar tillfaller sedan bolaget som använder dem efter bästa förmåga. Köparna av de nya aktierna kan därefter via aktiemarknaden sälja dem eller köpa fler. Om inte aktiemarknaden fanns skulle det vara betydligt svårare för köparna av nytrycka aktier att sälja sina aktier och få in pengar för dem.
2.2.3 Handel med aktier skapar förutsättningar för ökad välfärd för hela samhället
På aktiemarknaden kan köparna köpa och säljarna sälja bolagets aktier med mycket kort varsel. Tack vare detta är det också lättare för företag som behöver nytt kapital att få allmänheten och institutioner att satsa kapital. Aktiemarknaden ökar således viljan att låna ut pengar till företagen. Det är få som tänker på det när rubriker om aktiemiljonärer drar fram som orkanvindar.
Aktiemarknaden handlar alltså i grunden inte om att skapa rikedomar för enskilda personer utan om att skapa förutsättningar för ökad välfärd för hela samhället. Om företagen inte får låna pengar skapas inga jobb i dessa. Tack vare aktiemarknaden är det avsevärt lättare och billigare för företag att låna än det skulle vara utan den och därigenom skapas också ökad välfärd för alla – även om det ibland kan verka som om bara de rika gynnas av att denna marknad existerar.
I sammanhanget är det viktigt att påpeka en av aktiemarknadens baksidor. Marknaden tydliggör värden på ett sätt som gör att snart sagt alla med intressen i ett visst företag; ledning, styrelse, aktieägare (vilka inte sällan de anställda också är) med flera, många gånger stirrar sig blinda på hur värdet på företaget utvecklas. Allt annat minskar i betydelse och den ständiga strävan framåt gör att en del andra mjukare värden kan gå förlorade av bara farten. Det gäller att komma ihåg att ökad ekonomisk välfärd inte får ske på bekostnad av hälsa, familj, de svaga i samhället och miljön, för att nämna några viktiga värden i livet.
Slut på avsnitt 2
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)