Tumörbehandling, diabetesmedicin eller
nässpray mot pollenallergi. För dig som vill investera i läkande krafter
finns det en hel del att välja mellan på den svenska börsen.
För att underlätta läsningen delar vi in bolagen i två
underkategorier: medicinteknik och läkemedel. Eftersom bolagen tyvärr
inte anpassar sig efter den här artikeln är det givetvis så att bolagen
ibland tangerar varandra och kan delas in i ytterligare underrubriker,
men indelningen syftar till att ge en övergripande beskrivning av vad
bolagen sysslar med.
Skillnaden mellan läkemedel och medicinteknik
Medan
läkemedelsbolagen huvudsakligen tar fram mediciner och vaccin, sysslar
medicinteknikbolagen med att ta fram teknik för sjukvården. Medan
AstraZenecas patentskyddade läkemedel Crestor används för att behandla
högt kolesterol och motverka hjärt- & kärlsjukdomar, används
Elektras linjäraccelerator Versa HD för strålbehandling av vissa
cancertyper.
Starkt beroende av myndigheter
Vad de två
branscherna har gemensamt är att bolagets framtid, och i förlängningen
aktiekursens utveckling, till stort påverkas av myndighetsbeslut. Den
största marknaden är för de flesta aktörerna i USA. Där är det den
amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug
Administration) som styr och bestämmer huruvida bolagens produkter får
marknadsföras, säljas och användas i landet. Det kan givetvis ge stora
svängningar i aktiekursen. Samtidigt kan processerna vara långa och ofta
ges bolagen indikationer på huruvida en produkt kommer att godkännas
eller inte längs vägen. Givetvis finns andra myndigheter som också
spelar stor roll. EU:s liknande motsvarighet till FDA, kallat EMA,
kontrollerar vissa tillståndsprocesser mot den europeiska marknaden och
är kopplat till de nationella myndigheter som finns runtom i Europa.
Patent och lobbying viktigt
Än mer än för
elektronikföretagen är patentfrågan avgörande för branscherna.
Konkurrensen ökar inom nästan alla sektorer, och så även här. Därför är
det nödvändigt att bolagen söker skydd och blir godkända för de preparat
eller produkter man tagit fram och här sker ett strukturskifte inom
vissa områden.
– Stora områden av kroniska, symptomfria, åkommor som högt
blodtryck och högt kolesterol är snart områden helt utan patenterade
produkter, vilket ställer en industri i en position där man måste hitta
nytt. Man har borrat tomt i oljefälten helt enkelt och det är ingen idé
att borra djupare, så man får borra nytt istället, säger Lars Hevreng, aktieanalytiker på SEB.
– En avgörande faktor är att genom produktinnovation kunna skapa
och driva efterfrågan, innovation som håller konkurrens och prispress
borta, fortsätter han.
Vad som också är avgörande är marknadsföring och så kallad lobbying
(där bolag arbetar direkt mot myndigheter och sjukhus för att främja
sina varor). Läkemedelsindustrin har länge dragits med svarta stämplar
hos granskande aktörer för dess aggressiva lobbying hos myndigheter och
privata kunder och inte sällan anklagats för mutor. Anledningen är att
det inte räcker att ha en produkt som är godkänd för ett visst
användningsområde, du måste också övertyga sjukhuset, eller i visst fall
själva läkaren, om att just din produkt är bäst. Ett problem här är att
det inte alltid är slutkunden, patienten, som väljer behandling eller
produkt, utan vårdgivaren. Trenden de senaste åren är dock att bolagen
lägger allt mindre pengar på den här typen av aktiviteter.
Obama spelar roll
När Obama tog makten år 2008
gjorde han det med löftet att alla amerikanska medborgare ska få rätt
till en sjukförsäkring. Efter många vändor i det politiskt splittrade
amerikanska parlamentet fick han igenom lagändringar och program som
ledde till att 45 miljoner amerikaner, som tidigare stått utan skydd, nu
försäkrats. Även om han också vill hålla nere kostnader för sjukvården i
USA och pristak därför blivit en fråga, anses hans omval i vintras ändå
positivt för de svenska bolagen.
Nedskärningar i offentliga budgetar
De senaste
åren, i efterdyningarna av finanskrisen, kämpar i-länderna med att hålla
nere offentliga utgifter för att få grepp om statsskulder och
budgetunderskott.
– Största trenden är definitivt statliga ersättningar. Vi har
under senaste året sett drastiska nerskärningar i budgeter, vilket i sin
tur direkt har påverkat många företags lönsamhet. Inga dramatiska
skillnader mellan USA och Europa”, säger Rune Dahl, aktieanalytiker på norska DnB.
Tillväxtmarknader på framfart
Nordamerika och
Europa, eller vad som ofta kallas för ”Västvärlden”, står fortfarande
för den största delen av efterfrågan för läkemedel och medicinteknik.
Med minskade offentliga utgifter i Västvärlden skiftar fokus alltmer
till hur aktörerna kan utnyttja den snabbt växande efterfrågan i
tillväxtländerna.
– Alla större bolag lägger väldigt stort fokus på
tillväxtmarknader och regionens andel av global omsättning står ofta för
30-40 procent för de större bolagen. Största marknaden är Kina med bred
marginal, men även Brasilien är förhållandevis stort, säger Hevreng.
– Det är väldigt viktigt för företagen att vara etablerade där,
eftersom framtida tillväxten kommer med stor sannolikhet att komma från
dessa marknader, menar kollegan Rune Dahl.
Den globala läkemedelsmarknaden väntas växa med en bit över 200
miljarder dollar under perioden 2012-2016, vilket är en ökning med cirka
25 procent. Största ökningen väntas komma från tillväxtländer som Kina,
Brasilien, Indien och Ryssland.
MEDICINTEKNIK
Getinge
Med
en omsättning om drygt 24 miljarder som är relativt jämnt fördelad
mellan Västeuropa, USA och tillväxtländer har Getinge rätt att kalla sig
ett globalt medicinteknikföretag. I årsredovisningen indikerade vd
Johan Malmqvist viss oro för efterfrågan på bolagets produkter (inom
bland annat sårvård, infektionsbekämpning och kirurgi) i Nordamerika och
Västeuropa medan han förväntar sig en bättre utvecklig på
tillväxtmarknaderna. Och fortsatt tillväxt på de mindre mognare
marknaderna är att vänta, sade Malmqvist på bolagets kapitalmarknadsdag i
februari. Det långsiktiga målet är att fördubbla omsättningen för att
ta Getinge till en av topp tio största medicinteknikbolagen i världen,
en tillväxt som syns i värderingen om ett p/e-tal på knappt 19 (SIX, 30
mars).
Elekta
Inriktat på onkologi, vilket på vanlig
svenska betyder läran om tumörsjukdomar, där man utvecklar och
tillverkar produkter för strålbehandlingar. Elekta hör till ett av de
högst värderade bolagen bland de svenska storbolagen sett till p/e-tal.
Såväl bolagets som marknadens förväntningar på tillväxt är höga och
försäljningen väntas i år (brutet räkenskapsår 2012/2013) öka med cirka
15 procent. De amerikanska försäkringsprogrammen ”Medicare och Medicaid
är en betydande källa till ersättningar för strålterapi- och
strålkirurgitjänster” enligt bolaget självt, och styrningen av dessa och
ersättningsnivåer inom respektive program kan ha påverkan på
efterfrågan på Elektas produkter. Antal nya cancerfall förväntas
nästintill fördubblas till 21-22 miljoner per år 2030, vilket talar för
ett ökat behov av behandlingar.
– Utmaningen för Elekta är att hålla jämn takt i sina
försäljningscykler, det vill säga att det inte tar längre och längre tid
för kunder att köpa nya maskiner. Den relativa styrka som Elekta
fortfarande har är just att genom innovation lyckas skapa och driva
efterfrågan” säger Hevreng.
LÄKEMEDEL
Astra
Ur ett
klassiskt värderingsperspektiv handlas AstraZenecas aktie lågt. Med ett
p/e-värde runt 10 är förväntningarna på tillväxt låga vilket också syns
på intäktsidan som krympte med 17 procent mellan 2011 och 2012.
Huvudförklaringen är tre av bolagets viktigaste patent som kommer ha
gått ut inom 3-4 år, och utan några riktiga ersättare i samma
storleksordning väntas försäljningen falla drastiskt över de kommande
åren. Bolaget har under ett antal år fokuserat på att skära i kostnader
och har därför bland annat lagt ner divisioner i Lund och Södertälje.
Samtidigt sade nye vd:n Pascal Soriot, som till stor del fått stå i
strålkastarljuset för besparingarna, nyligen att bolaget vill kunna visa
tillväxt igen tidigare än år 2017. En av deras största huvudkandidater
framöver är blodproppshämmaren Brilinta/ Brilique. Ett annat viktigt
framtida område är diabetes.
Sobi
Sobis aktie har stigit med cirka 50 procent
på ett halvår, mycket tack vare framgångar från läkemedel mot
blödarsjuka. Aktien rusade nästan 40 procent under en dag i september
efter att positiv data från en studie släppts. Samtidigt som intäkterna
har potential att öka framöver, har analytiker framhållit att även
bolagets kostnader för forskning och utveckling kommer att stiga de
närmsta åren, vilket sätter press på vinsttillväxten. Wallenbergarnas
investmentbolag Investor är storägare med cirka 40 procent av aktierna
och rösterna.
Meda
En av ”Specialty Pharmabolaget” Medas
förväntade storsäljare är en nässpray mot pollenallergi som går starkt i
USA. Samtidigt har även Meda dragits med en stagnerande tillväxt under
år 2012 vilket sätter press på dagens värdering. Meda har som mål att
bli världens ledande ”Specialty Pharma-bolag”, och har slagit in på en
linje där man vill förvärva både bolag och produkter för att växa.
Active biotech
Mycket av aktiekursens utveckling
beror på huruvida bolagets läkemedelskandidat mot MS, Laquinimod,
godkänns. Preparatet har tagits fram tillsammans med israeliska
läkemedelsjätten Teva Pharmaceutical och ett besked från europeiska
myndigheter väntas under årets tredje kvartal. Analytiker på den
amerikanska banken JP Morgan har uppgett att risken är hög i aktien med
en upp- eller nedsida på 20 procent enbart beroende på beskedet kring
Laquinimod. Vid sidan av detta pågår en fas III-studie mot
prostatacancer under namnet Tasq. Även här är Wallenbergarna en stark
spelare då Investor i mars pumpade in 270 miljoner kronor i en så kallad
riktad nyemission. Investor äger nu totalt 8 procent av bolaget.