Så investerar du i läkemedelsbolagen
Tumörbehandling, diabetesmedicin eller
nässpray mot pollenallergi. För dig som vill investera i läkande krafter
finns det en hel del att välja mellan på den svenska börsen.
För att underlätta läsningen delar vi in bolagen i två
underkategorier: medicinteknik och läkemedel. Eftersom bolagen tyvärr
inte anpassar sig efter den här artikeln är det givetvis så att bolagen
ibland tangerar varandra och kan delas in i ytterligare underrubriker,
men indelningen syftar till att ge en övergripande beskrivning av vad
bolagen sysslar med.
Skillnaden mellan läkemedel och medicinteknik
Medan läkemedelsbolagen huvudsakligen tar fram mediciner och vaccin, sysslar medicinteknikbolagen med att ta fram teknik för sjukvården. Medan AstraZenecas patentskyddade läkemedel Crestor används för att behandla högt kolesterol och motverka hjärt- & kärlsjukdomar, används Elektras linjäraccelerator Versa HD för strålbehandling av vissa cancertyper.
Starkt beroende av myndigheter
Vad de två branscherna har gemensamt är att bolagets framtid, och i förlängningen aktiekursens utveckling, till stort påverkas av myndighetsbeslut. Den största marknaden är för de flesta aktörerna i USA. Där är det den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) som styr och bestämmer huruvida bolagens produkter får marknadsföras, säljas och användas i landet. Det kan givetvis ge stora svängningar i aktiekursen. Samtidigt kan processerna vara långa och ofta ges bolagen indikationer på huruvida en produkt kommer att godkännas eller inte längs vägen. Givetvis finns andra myndigheter som också spelar stor roll. EU:s liknande motsvarighet till FDA, kallat EMA, kontrollerar vissa tillståndsprocesser mot den europeiska marknaden och är kopplat till de nationella myndigheter som finns runtom i Europa.
Patent och lobbying viktigt
Än mer än för elektronikföretagen är patentfrågan avgörande för branscherna. Konkurrensen ökar inom nästan alla sektorer, och så även här. Därför är det nödvändigt att bolagen söker skydd och blir godkända för de preparat eller produkter man tagit fram och här sker ett strukturskifte inom vissa områden.
– Stora områden av kroniska, symptomfria, åkommor som högt blodtryck och högt kolesterol är snart områden helt utan patenterade produkter, vilket ställer en industri i en position där man måste hitta nytt. Man har borrat tomt i oljefälten helt enkelt och det är ingen idé att borra djupare, så man får borra nytt istället, säger Lars Hevreng, aktieanalytiker på SEB.
– En avgörande faktor är att genom produktinnovation kunna skapa och driva efterfrågan, innovation som håller konkurrens och prispress borta, fortsätter han.
Vad som också är avgörande är marknadsföring och så kallad lobbying (där bolag arbetar direkt mot myndigheter och sjukhus för att främja sina varor). Läkemedelsindustrin har länge dragits med svarta stämplar hos granskande aktörer för dess aggressiva lobbying hos myndigheter och privata kunder och inte sällan anklagats för mutor. Anledningen är att det inte räcker att ha en produkt som är godkänd för ett visst användningsområde, du måste också övertyga sjukhuset, eller i visst fall själva läkaren, om att just din produkt är bäst. Ett problem här är att det inte alltid är slutkunden, patienten, som väljer behandling eller produkt, utan vårdgivaren. Trenden de senaste åren är dock att bolagen lägger allt mindre pengar på den här typen av aktiviteter.
Obama spelar roll
När Obama tog makten år 2008 gjorde han det med löftet att alla amerikanska medborgare ska få rätt till en sjukförsäkring. Efter många vändor i det politiskt splittrade amerikanska parlamentet fick han igenom lagändringar och program som ledde till att 45 miljoner amerikaner, som tidigare stått utan skydd, nu försäkrats. Även om han också vill hålla nere kostnader för sjukvården i USA och pristak därför blivit en fråga, anses hans omval i vintras ändå positivt för de svenska bolagen.
Nedskärningar i offentliga budgetar
De senaste åren, i efterdyningarna av finanskrisen, kämpar i-länderna med att hålla nere offentliga utgifter för att få grepp om statsskulder och budgetunderskott.
– Största trenden är definitivt statliga ersättningar. Vi har under senaste året sett drastiska nerskärningar i budgeter, vilket i sin tur direkt har påverkat många företags lönsamhet. Inga dramatiska skillnader mellan USA och Europa”, säger Rune Dahl, aktieanalytiker på norska DnB.
Tillväxtmarknader på framfart
Nordamerika och Europa, eller vad som ofta kallas för ”Västvärlden”, står fortfarande för den största delen av efterfrågan för läkemedel och medicinteknik. Med minskade offentliga utgifter i Västvärlden skiftar fokus alltmer till hur aktörerna kan utnyttja den snabbt växande efterfrågan i tillväxtländerna.
– Alla större bolag lägger väldigt stort fokus på tillväxtmarknader och regionens andel av global omsättning står ofta för 30-40 procent för de större bolagen. Största marknaden är Kina med bred marginal, men även Brasilien är förhållandevis stort, säger Hevreng.
– Det är väldigt viktigt för företagen att vara etablerade där, eftersom framtida tillväxten kommer med stor sannolikhet att komma från dessa marknader, menar kollegan Rune Dahl.
Den globala läkemedelsmarknaden väntas växa med en bit över 200 miljarder dollar under perioden 2012-2016, vilket är en ökning med cirka 25 procent. Största ökningen väntas komma från tillväxtländer som Kina, Brasilien, Indien och Ryssland.
MEDICINTEKNIK
Getinge
Med en omsättning om drygt 24 miljarder som är relativt jämnt fördelad mellan Västeuropa, USA och tillväxtländer har Getinge rätt att kalla sig ett globalt medicinteknikföretag. I årsredovisningen indikerade vd Johan Malmqvist viss oro för efterfrågan på bolagets produkter (inom bland annat sårvård, infektionsbekämpning och kirurgi) i Nordamerika och Västeuropa medan han förväntar sig en bättre utvecklig på tillväxtmarknaderna. Och fortsatt tillväxt på de mindre mognare marknaderna är att vänta, sade Malmqvist på bolagets kapitalmarknadsdag i februari. Det långsiktiga målet är att fördubbla omsättningen för att ta Getinge till en av topp tio största medicinteknikbolagen i världen, en tillväxt som syns i värderingen om ett p/e-tal på knappt 19 (SIX, 30 mars).
Elekta
Inriktat på onkologi, vilket på vanlig svenska betyder läran om tumörsjukdomar, där man utvecklar och tillverkar produkter för strålbehandlingar. Elekta hör till ett av de högst värderade bolagen bland de svenska storbolagen sett till p/e-tal. Såväl bolagets som marknadens förväntningar på tillväxt är höga och försäljningen väntas i år (brutet räkenskapsår 2012/2013) öka med cirka 15 procent. De amerikanska försäkringsprogrammen ”Medicare och Medicaid är en betydande källa till ersättningar för strålterapi- och strålkirurgitjänster” enligt bolaget självt, och styrningen av dessa och ersättningsnivåer inom respektive program kan ha påverkan på efterfrågan på Elektas produkter. Antal nya cancerfall förväntas nästintill fördubblas till 21-22 miljoner per år 2030, vilket talar för ett ökat behov av behandlingar.
– Utmaningen för Elekta är att hålla jämn takt i sina försäljningscykler, det vill säga att det inte tar längre och längre tid för kunder att köpa nya maskiner. Den relativa styrka som Elekta fortfarande har är just att genom innovation lyckas skapa och driva efterfrågan” säger Hevreng.
LÄKEMEDEL
Astra
Ur ett klassiskt värderingsperspektiv handlas AstraZenecas aktie lågt. Med ett p/e-värde runt 10 är förväntningarna på tillväxt låga vilket också syns på intäktsidan som krympte med 17 procent mellan 2011 och 2012. Huvudförklaringen är tre av bolagets viktigaste patent som kommer ha gått ut inom 3-4 år, och utan några riktiga ersättare i samma storleksordning väntas försäljningen falla drastiskt över de kommande åren. Bolaget har under ett antal år fokuserat på att skära i kostnader och har därför bland annat lagt ner divisioner i Lund och Södertälje. Samtidigt sade nye vd:n Pascal Soriot, som till stor del fått stå i strålkastarljuset för besparingarna, nyligen att bolaget vill kunna visa tillväxt igen tidigare än år 2017. En av deras största huvudkandidater framöver är blodproppshämmaren Brilinta/ Brilique. Ett annat viktigt framtida område är diabetes.
Sobi
Sobis aktie har stigit med cirka 50 procent på ett halvår, mycket tack vare framgångar från läkemedel mot blödarsjuka. Aktien rusade nästan 40 procent under en dag i september efter att positiv data från en studie släppts. Samtidigt som intäkterna har potential att öka framöver, har analytiker framhållit att även bolagets kostnader för forskning och utveckling kommer att stiga de närmsta åren, vilket sätter press på vinsttillväxten. Wallenbergarnas investmentbolag Investor är storägare med cirka 40 procent av aktierna och rösterna.
Meda
En av ”Specialty Pharmabolaget” Medas förväntade storsäljare är en nässpray mot pollenallergi som går starkt i USA. Samtidigt har även Meda dragits med en stagnerande tillväxt under år 2012 vilket sätter press på dagens värdering. Meda har som mål att bli världens ledande ”Specialty Pharma-bolag”, och har slagit in på en linje där man vill förvärva både bolag och produkter för att växa.
Active biotech
Mycket av aktiekursens utveckling beror på huruvida bolagets läkemedelskandidat mot MS, Laquinimod, godkänns. Preparatet har tagits fram tillsammans med israeliska läkemedelsjätten Teva Pharmaceutical och ett besked från europeiska myndigheter väntas under årets tredje kvartal. Analytiker på den amerikanska banken JP Morgan har uppgett att risken är hög i aktien med en upp- eller nedsida på 20 procent enbart beroende på beskedet kring Laquinimod. Vid sidan av detta pågår en fas III-studie mot prostatacancer under namnet Tasq. Även här är Wallenbergarna en stark spelare då Investor i mars pumpade in 270 miljoner kronor i en så kallad riktad nyemission. Investor äger nu totalt 8 procent av bolaget.
Skillnaden mellan läkemedel och medicinteknik
Medan läkemedelsbolagen huvudsakligen tar fram mediciner och vaccin, sysslar medicinteknikbolagen med att ta fram teknik för sjukvården. Medan AstraZenecas patentskyddade läkemedel Crestor används för att behandla högt kolesterol och motverka hjärt- & kärlsjukdomar, används Elektras linjäraccelerator Versa HD för strålbehandling av vissa cancertyper.
Starkt beroende av myndigheter
Vad de två branscherna har gemensamt är att bolagets framtid, och i förlängningen aktiekursens utveckling, till stort påverkas av myndighetsbeslut. Den största marknaden är för de flesta aktörerna i USA. Där är det den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) som styr och bestämmer huruvida bolagens produkter får marknadsföras, säljas och användas i landet. Det kan givetvis ge stora svängningar i aktiekursen. Samtidigt kan processerna vara långa och ofta ges bolagen indikationer på huruvida en produkt kommer att godkännas eller inte längs vägen. Givetvis finns andra myndigheter som också spelar stor roll. EU:s liknande motsvarighet till FDA, kallat EMA, kontrollerar vissa tillståndsprocesser mot den europeiska marknaden och är kopplat till de nationella myndigheter som finns runtom i Europa.
Patent och lobbying viktigt
Än mer än för elektronikföretagen är patentfrågan avgörande för branscherna. Konkurrensen ökar inom nästan alla sektorer, och så även här. Därför är det nödvändigt att bolagen söker skydd och blir godkända för de preparat eller produkter man tagit fram och här sker ett strukturskifte inom vissa områden.
– Stora områden av kroniska, symptomfria, åkommor som högt blodtryck och högt kolesterol är snart områden helt utan patenterade produkter, vilket ställer en industri i en position där man måste hitta nytt. Man har borrat tomt i oljefälten helt enkelt och det är ingen idé att borra djupare, så man får borra nytt istället, säger Lars Hevreng, aktieanalytiker på SEB.
– En avgörande faktor är att genom produktinnovation kunna skapa och driva efterfrågan, innovation som håller konkurrens och prispress borta, fortsätter han.
Vad som också är avgörande är marknadsföring och så kallad lobbying (där bolag arbetar direkt mot myndigheter och sjukhus för att främja sina varor). Läkemedelsindustrin har länge dragits med svarta stämplar hos granskande aktörer för dess aggressiva lobbying hos myndigheter och privata kunder och inte sällan anklagats för mutor. Anledningen är att det inte räcker att ha en produkt som är godkänd för ett visst användningsområde, du måste också övertyga sjukhuset, eller i visst fall själva läkaren, om att just din produkt är bäst. Ett problem här är att det inte alltid är slutkunden, patienten, som väljer behandling eller produkt, utan vårdgivaren. Trenden de senaste åren är dock att bolagen lägger allt mindre pengar på den här typen av aktiviteter.
Obama spelar roll
När Obama tog makten år 2008 gjorde han det med löftet att alla amerikanska medborgare ska få rätt till en sjukförsäkring. Efter många vändor i det politiskt splittrade amerikanska parlamentet fick han igenom lagändringar och program som ledde till att 45 miljoner amerikaner, som tidigare stått utan skydd, nu försäkrats. Även om han också vill hålla nere kostnader för sjukvården i USA och pristak därför blivit en fråga, anses hans omval i vintras ändå positivt för de svenska bolagen.
Nedskärningar i offentliga budgetar
De senaste åren, i efterdyningarna av finanskrisen, kämpar i-länderna med att hålla nere offentliga utgifter för att få grepp om statsskulder och budgetunderskott.
– Största trenden är definitivt statliga ersättningar. Vi har under senaste året sett drastiska nerskärningar i budgeter, vilket i sin tur direkt har påverkat många företags lönsamhet. Inga dramatiska skillnader mellan USA och Europa”, säger Rune Dahl, aktieanalytiker på norska DnB.
Tillväxtmarknader på framfart
Nordamerika och Europa, eller vad som ofta kallas för ”Västvärlden”, står fortfarande för den största delen av efterfrågan för läkemedel och medicinteknik. Med minskade offentliga utgifter i Västvärlden skiftar fokus alltmer till hur aktörerna kan utnyttja den snabbt växande efterfrågan i tillväxtländerna.
– Alla större bolag lägger väldigt stort fokus på tillväxtmarknader och regionens andel av global omsättning står ofta för 30-40 procent för de större bolagen. Största marknaden är Kina med bred marginal, men även Brasilien är förhållandevis stort, säger Hevreng.
– Det är väldigt viktigt för företagen att vara etablerade där, eftersom framtida tillväxten kommer med stor sannolikhet att komma från dessa marknader, menar kollegan Rune Dahl.
Den globala läkemedelsmarknaden väntas växa med en bit över 200 miljarder dollar under perioden 2012-2016, vilket är en ökning med cirka 25 procent. Största ökningen väntas komma från tillväxtländer som Kina, Brasilien, Indien och Ryssland.
MEDICINTEKNIK
Getinge
Med en omsättning om drygt 24 miljarder som är relativt jämnt fördelad mellan Västeuropa, USA och tillväxtländer har Getinge rätt att kalla sig ett globalt medicinteknikföretag. I årsredovisningen indikerade vd Johan Malmqvist viss oro för efterfrågan på bolagets produkter (inom bland annat sårvård, infektionsbekämpning och kirurgi) i Nordamerika och Västeuropa medan han förväntar sig en bättre utvecklig på tillväxtmarknaderna. Och fortsatt tillväxt på de mindre mognare marknaderna är att vänta, sade Malmqvist på bolagets kapitalmarknadsdag i februari. Det långsiktiga målet är att fördubbla omsättningen för att ta Getinge till en av topp tio största medicinteknikbolagen i världen, en tillväxt som syns i värderingen om ett p/e-tal på knappt 19 (SIX, 30 mars).
Elekta
Inriktat på onkologi, vilket på vanlig svenska betyder läran om tumörsjukdomar, där man utvecklar och tillverkar produkter för strålbehandlingar. Elekta hör till ett av de högst värderade bolagen bland de svenska storbolagen sett till p/e-tal. Såväl bolagets som marknadens förväntningar på tillväxt är höga och försäljningen väntas i år (brutet räkenskapsår 2012/2013) öka med cirka 15 procent. De amerikanska försäkringsprogrammen ”Medicare och Medicaid är en betydande källa till ersättningar för strålterapi- och strålkirurgitjänster” enligt bolaget självt, och styrningen av dessa och ersättningsnivåer inom respektive program kan ha påverkan på efterfrågan på Elektas produkter. Antal nya cancerfall förväntas nästintill fördubblas till 21-22 miljoner per år 2030, vilket talar för ett ökat behov av behandlingar.
– Utmaningen för Elekta är att hålla jämn takt i sina försäljningscykler, det vill säga att det inte tar längre och längre tid för kunder att köpa nya maskiner. Den relativa styrka som Elekta fortfarande har är just att genom innovation lyckas skapa och driva efterfrågan” säger Hevreng.
LÄKEMEDEL
Astra
Ur ett klassiskt värderingsperspektiv handlas AstraZenecas aktie lågt. Med ett p/e-värde runt 10 är förväntningarna på tillväxt låga vilket också syns på intäktsidan som krympte med 17 procent mellan 2011 och 2012. Huvudförklaringen är tre av bolagets viktigaste patent som kommer ha gått ut inom 3-4 år, och utan några riktiga ersättare i samma storleksordning väntas försäljningen falla drastiskt över de kommande åren. Bolaget har under ett antal år fokuserat på att skära i kostnader och har därför bland annat lagt ner divisioner i Lund och Södertälje. Samtidigt sade nye vd:n Pascal Soriot, som till stor del fått stå i strålkastarljuset för besparingarna, nyligen att bolaget vill kunna visa tillväxt igen tidigare än år 2017. En av deras största huvudkandidater framöver är blodproppshämmaren Brilinta/ Brilique. Ett annat viktigt framtida område är diabetes.
Sobi
Sobis aktie har stigit med cirka 50 procent på ett halvår, mycket tack vare framgångar från läkemedel mot blödarsjuka. Aktien rusade nästan 40 procent under en dag i september efter att positiv data från en studie släppts. Samtidigt som intäkterna har potential att öka framöver, har analytiker framhållit att även bolagets kostnader för forskning och utveckling kommer att stiga de närmsta åren, vilket sätter press på vinsttillväxten. Wallenbergarnas investmentbolag Investor är storägare med cirka 40 procent av aktierna och rösterna.
Meda
En av ”Specialty Pharmabolaget” Medas förväntade storsäljare är en nässpray mot pollenallergi som går starkt i USA. Samtidigt har även Meda dragits med en stagnerande tillväxt under år 2012 vilket sätter press på dagens värdering. Meda har som mål att bli världens ledande ”Specialty Pharma-bolag”, och har slagit in på en linje där man vill förvärva både bolag och produkter för att växa.
Active biotech
Mycket av aktiekursens utveckling beror på huruvida bolagets läkemedelskandidat mot MS, Laquinimod, godkänns. Preparatet har tagits fram tillsammans med israeliska läkemedelsjätten Teva Pharmaceutical och ett besked från europeiska myndigheter väntas under årets tredje kvartal. Analytiker på den amerikanska banken JP Morgan har uppgett att risken är hög i aktien med en upp- eller nedsida på 20 procent enbart beroende på beskedet kring Laquinimod. Vid sidan av detta pågår en fas III-studie mot prostatacancer under namnet Tasq. Även här är Wallenbergarna en stark spelare då Investor i mars pumpade in 270 miljoner kronor i en så kallad riktad nyemission. Investor äger nu totalt 8 procent av bolaget.
