Marknaden fungerar sällan precis som i teorin. Sådant som inte går att förklara med ekonomiska modeller brukar kallas för anomalier. För påpassliga investerare går det att tjäna pengar på detta, enligt kapitalförvaltaren Carnegie.
Ett sätt är att köpa aktier som stiger på rapportdagen. Den slutsatsen gör Carnegies tekniske analytiker Johnny Torsell efter att själv ha undersökt saken. Han har samlat data över hur storbolagsaktier rört sig upp till 60 dagar efter rapportdagen. Utgångspunkten är börsens mottagande vid rapporttillfället och inte om siffrorna varit bättre eller sämre än väntat.
– Utan att ens titta på rapporten låter vi marknaden göra jobbet, säger han.
Slutsatsen är att rapporter triggar igång såväl negativa som positiva kursrörelser som fortsätter långt efteråt. En stark rapportdag tenderar att leda till en fortsatt positiv kursrörelse. Enligt studien hade kursuppgången för aktier som steg på rapportdagen utökats med i genomsnitt 5-6 procent 60 dagar senare. Ju mer aktien stiger inledningsvis, desto starkare blir i regel fortsättningen.
– Det är otroligt svårt att köpa en aktie som stigit 9 procent i samband med rapporten. Men det här visar verkligen att det är så vi ska agera, säger Torsell.
Emil Nordström, som också är analytiker på Carnegie, talar varmt om den så kallade ”månadsskifteseffekten”. Det är en anomali som är känd sedan länge, men som fortfarande går att tjäna pengar på enligt honom.
Strategin går ut på att bara vara investerad ett fåtal dagar kring varje månadsskifte. Det är nämligen dessa som ger den största avkastningen. Särskilt gäller det den första börsdagen varje månad, som historiskt stått för hela 45 procent av årsavkastningen för Stockholmsbörsens storbolag enligt Carnegies statistik.
Kapitalförvaltarens rekommendation är att köpa till stängningskurs fem börsdagar innan varje månadsskifte och sälja fyra dagar efter månadsskiftet. Den strategin har enligt Carnegie gett i snitt 12,58 procent i effektiv avkastning per år sedan 1987, att jämföra med 9,06 procent för Stockholmsbörsens storbolagsindex.
Som tänkbar förklaring till anomalin pekar Nordström på att löneutbetalningar sker i slutet av varje månad och då även månadssparande. Kapitalförvaltares fokus på månadsskiften och publicering av makrostatistik kring dessa är andra möjliga orsaker.