XACT Bear X2 är i riktningen "kort" vilket betyder att det som en hävstångsprodukt fungerar så att på längre sikt så minskar avkastningen på grund av volatiliteten. Så vid situationen 1-2 års börsfall så skulle vinsten på grund av svängningarna bli mindre än vad man skulle önska. En ETF med hävstång likt XACT Bear X2 är därför kortsiktig position som innehas några dagar ungefär.
Angående börsen framöver så är jag inte alls övertygad om att det blir någon börskrasch i det korta, däremot tror jag på en rekyl nedåt de närmaste dagarna. Varför jag är lite skeptisk till att det skulle bli en börskrasch i år beror på låg ränta och lågt oljepris. Nedan går jag igenom lite om skillnaderna i värderingen av börsen nu 2015 och vid IT-bubblan år 2000.
En del säger att börsen är "dyr" andra säger att den är bara är "lite högre värderad" än det historiska genomsnittet. Bloggaren 4020 jämför i ett blogginlägg från tidigare idag värderingen på vissa aktier nu 2015 med deras värdering vid IT-bubblan år 2000.
Så här ser värderingen ut nu för de bolag som var lågt värderade år 2000:
Såhär ser värderingen ut nu för de några dyra bolag år 2000:
Dessa jämförelser som bloggaren 4020 gör är intressanta. Men situationen nu och då är olika på flera sätt. Nu är börsen som helhet högre värderad jämfört med år 2000 då speciellt IT-bolag var extremt högt värderade medans andra bolag kunde vara betydligt lägre värderade. Nu är dessutom reporäntan på -0,1% jämfört med 3-4% år 2000.
Reporäntan 1994-2015:
Inflationen 1831-2014:
Marknadsräntor 3 månader - 10 år:
Hur påverkar reporäntan, inflationen och riskkompensation värderingen av aktier? Jo det har att göra med hur stor ränta man räknar med som "riskfri ränta". När man kör en avkastningsvärdering på en aktie, s.k. Discounted Cashflow (DCF) så räknar man med en kalkyränta som består av "riskfri ränta" + "inflation" + "riskkompensation".
Beräkning av hypotetisk kalkylränta år 2000: Säg att riskfria räntan vore likt reporäntan år 2000 typ 3,5% och inflationen var enligt riksbankens mål 2% och att placerar som köper aktier istället för spara på bankkonto, räntefond eller obligationsfond vill ha en kompensation för ökade risken på 3%. Detta ger kalkylräntan 3,5% + 2% + 3% = 8,5%.
Beräkning av hypotetisk kalkylränta år 2015: Reporäntan är nu -0,1% och inflationen var i december 2014, före sänkningen av reporäntan -0,3%. Vi antar en kanske för hög inflation på 1% (riksbankens mål är 2%; tvivlar på 2% uppnås inom överskådlig tid). Med samma kompensation för risktagande på 3% blir kalkylräntan -0,1% + 1% + 3% = 3,9%.
Skillnaden mellan ovanstående 2 ofullständiga exempel är 81,5/61,6 = ca 0,321 = 32,1%. Så med ovanstående antagande skulle värdet öka över 30% med en sänkning av kalkylräntan från 8,5% till 3,9%.
För den som vill räkna skillnaden mellan en kalkylränta på 8,5% och 3,9% så är det bara att köra på, man kan räkna på tex ett index eller på en aktie. Det man behöver veta är utdelningens utveckling vilket vi inte vet säkert utan det då blir prognoser. Men oavsett om man vet utdelningen eller inte, så kan man vid prognos/statistik jämföra skillnaden i värdet på en kalkylränta på 3,9% eller 8,5%.
Jag googlade på olika nyckelord och hittade en kalkylator för beräkning av värde för utdelning vid olika kalkylräntor. Nu tog jag inte med initial investering utan bara utdelning. Kalkylatorn räknar i dollar. Resultatet ska bara visa att det blir väldigt skillnad på vilken kalkylränta man räknar med. Enligt vad jag läst så räknas det nu med en riskfri ränta på 3,5%, vilket tyder på att man inte räknar med 0% ränta framöver. Detta samtidigt som 10 åriga marknadsräntan är på ca 0,5%.
Slutsats: Om man börjar räkna på 0-0,5% riskfri ränta istället för 3,5% så ska värderingen av aktier upp alternativt att börsen inte längre kan anses "dyr".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar